​Digitala läromedel som en del av det systematiska kvalitetsarbetet

Ur ett digitalt perspektiv är 2018 onekligen ett spännande skolutvecklingsår.

Med nya skrivningar kring digital kompetens i läroplan och kursplaner och ny nationella digitaliseringsstrategi finns mycket att ta tag i för såväl skolhuvudman, som skolledare och lärare. Hur kan digitala läromedel bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet?

De nya skrivningarna i läroplan och kursplaner som lyfter digital kompetens trädde i kraft den 1 juli och gällde redan från skolstarten nu i höst. Utöver det ska varje skola förhålla sig till den nationella digitaliseringsstrategin som regeringen antagit med omfattande mål som ska uppnås till 2022. Det är mindre än fyra år dit – en relativt kort tid på en skolutvecklingsskala.

Likvärdighet och kunskapsutveckling

Skolans digitalisering är inte på något sätt en ny fråga utan har funnits med i större eller mindre utsträckning i många år. Det som är nytt i de uppdaterade styrdokumenten och i digitaliseringsstrategin är att fokus ligger på likvärdighet och kunskapsutveckling. Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. Därför gäller det att ta ett helhetsgrepp. Det är hög tid att skrota IKT-planer som isolerar digitaliseringsfrågan till något som lever parallellt med annan utveckling. Istället bör vi se till att ansvar, uppdrag och utveckling i dessa frågor inkluderas i det systematiska kvalitetsarbetet på såväl huvudmannavivå som skolnivå.

Arbetet måste ske på alla nivåer

Ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer är helt avgörande ur ett likvärdighetsperspektiv. Ofta har man kanske stirrat sig blind på IKT-planen och förlitat sig på några driftiga IKT-pedagoger på skolan. Men enskilda pedagoger kan inte organisera systemförändringar. Vilket forskarna Åke Grönlund och Matilda Wiklund pekat på i forskningsprojektet Det digitala lärandets möjligheter.

Tillgänglig undervisningsmiljö

Undervisningen i skolan ska vara tillgänglig för alla, oavsett förmågor och förutsättningar. Läroplanens första kapitel slår fast att

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (LGR11 Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag).

Av den anledningen är det förstås naturligt att många av de skolor vi på Gleerups besöker, faktiskt jobbar med just likvärdighet och tillgänglig lärmiljö inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete. Det är en utvecklingsfråga som både omsluter en god tillgång till digitala verktyg och till digitala läromedel.

Digitala läromedlens roll

I digitaliseringsstrategin slås fast att barn, elever och personal behöver tillgång till ändamålsenliga och tillgängliga digitala verktyg och att dessa ska kunna anpassas och fungera utifrån olika behov och förutsättningar. De ska också vara av “hög pedagogisk, interaktiv, visuell och vetenskaplig kvalitet” samt uppfylla tillgänglighetskrav. En tillgänglig digital lärresurs kan således inte se ut hur som helst och inte vara skapad av vem som helst.

Gleerups digitala läromedel är professionellt och oberoende framtagna av noga utvalda författare och innehållmässigt granskade av många. De är målstyrda, anpassade och stödjande i sammanhang och struktur. De digitala läromedlen har inbyggda stöd för såväl interaktivitet, som studieteknik och språkutvecklande arbetssätt. De är kort sagt en dynamisk och viktig resurs i alla klassrum med så bred tillgänglighet som möjligt i fokus.

Tillgång till läromedel – vems ansvar?

Valet av läromedel har ytterst alltid varit den enskilde lärarens – eller ämneslagets – uppdrag och ansvar. Här finns den ämnesmässiga och didaktiska kompetensen. Men i en digital samtid måste man också komma ihåg att ett tryckt och ett digitalt läromedel både är lika och samtidigt oerhört olika. Det digitala läromedlet omsluter betydligt större skolutvecklingsfrågor än det tryckta.

Med digitala läromedel kan alla elever få tillgång till ett eget läromedel i alla sina skolämnen som alltid är tillgängligt från alla slags tekniska devices och som kan individanpassas i innehåll och språk. En högkvalitativ digital helhetslösning omsluter alltså frågor kring likvärdighet och skolans kompensatoriska roll och bör ses som en integrerad del i det systematiska kvalitetsarbetet kring dessa utvecklingsfrågor.

Den digitala läromedelsfrågan – ingen isolerad fråga

Såväl huvudmannen som skolledaren måste alltså engagera sig i den digitala läromedelsfrågan. Rektors ansvar i läroplanen omfattar som bekant elevernas rätt till läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning (LGR11, kap 2.8). På den här punkten är digitaliseringsstrategin tydlig även kring huvudmannens ansvar: Det är viktigt att huvudmannen säkerställer att det utöver tillgång till digitala verktyg finns en ändamålsenlig och fungerande infrastruktur för användandet av digitala lärresurser. (Fokusområde 2, delmål 2.2)

Ur ett större perspektiv är frågan om digitala läromedel ingen isolerad fråga för enskilda pedagoger. Utifrån ett likvärdighets- och tillgänglighetsperspektiv är det i allra högsta grad en angelägen del av det systematiska kvalitetsarbetet och därmed även en fråga för skolhuvudman och skolledning.