Allt svårare att plugga på distans på svenska lärosäten

Var fjärde distanskurs på svenska universitet och högskolor har försvunnit de senaste sju åren, visar nya siffror som Unionen tagit fram.

Martin Linder, ordförande för Unionen

Samtidigt är studier på distans den tveklöst populäraste studieformen bland yrkesverksamma.  – Det är bisarrt. Vi behöver studieformer som går att kombinera med vardagslivet, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

Antalet distanskurser på svenska lärosäten sjönk från 9 433 kurser läsåret 2010/2011 till 7 029 kurser läsåret 2017/2018, visar nya siffror från Universitets- och högskolerådet som Unionen beställt. Det motsvarar en minskning med 25 % procent eller 2 404 kurser.

– Det är bisarrt att möjligheten till flexibla studier minskar på våra svenska lärosäten. Vi behöver förenkla, inte försvåra för yrkesverksamma att vidareutbilda sig och då behövs studieformer som går att kombinera med vardagslivet, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

Samtidigt som möjligheten till studier på distans har minskat är viljan att studera på distans på universitet och högskola stor bland yrkesverksamma enligt en undersökning som genomförts av Novus på uppdrag av Unionen.

Nästan sju av tio yrkesverksamma tjänstemän uppger att de skulle välja att studera på distans ifall de skulle vidareutbilda sig. Fyra av tio vill studera på distans i kombination med fysiska träffar och mer än hälften väljer högskola eller universitet framför yrkeshögskola, komvux, folkhögskola eller privata alternativ.

– Att fyra av tio uppger att de vill studera på distans, men i kombination med fysiska träffar under kursens gång, är en viktig anledning till varför alla och inte bara några få lärosäten behöver erbjuda distanskurser, säger Martin Linder.

Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm är det lärosäte där andelen distanskurser har minskat mest – hela 87 procent. Därefter följer Blekinge tekniska högskola och Högskolan Väst.

Botten fem: lärosäten där antalet distanskurser minskat mest procentuellt

Lärosäte                                Förändring

1. KTH -87%
2. Blekinge tekniska högskola -77%
3. Högskolan Väst -73%
4. Örebro universitet -70%
5. Mittuniversitetet -60%

 

Topp fem: lärosäten med flest distanskurser

Lärosäte                       Antal

1. Högskolan Dalarna 1 125
2. Linnéuniversitetet 1 055
3. Umeå universitet 824
4. Högskolan i Gävle 572
5. Karlstads universitet 517

 

Hela listan[1] – rangordnad efter lärosäte där antalet distanskurser minskat mest procentuellt

Lärosäte  2010/2011  2017/2018   Förändring   Förändring i %
KTH 196 25 -171 -87%
Blekinge tekniska högskola 190 43 -147 -77%
Högskolan Väst 298 81 -217 -73%
Örebro universitet 264 79 -185 -70%
Mittuniversitetet 712 287 -425 -60%
Högskolan i Skövde 172 70 -102 -59%
SLU 74 36 -38 -51%
Högskolan i Halmstad 179 91 -88 -49%
Göteborgs universitet 442 232 -210 -48%
Malmö Universitet 197 117 -80 -41%
Luleå tekniska universitet 372 227 -145 -39%
Södertörns högskola 51 34 -17 -33%
Mälardalens högskola 158 106 -52 -33%
Uppsala universitet* 706 478 -228 -32%
Högskolan i Jönköping 103 76 -27 -26%
Högskolan i Borås 84 63 -21 -25%
Stockholms universitet 320 245 -75 -23%
Lunds universitet 305 255 -50 -16%
Högskolan i Gävle 681 572 -109 -16%
Umeå universitet 978 824 -154 -16%
Karolinska institutet 53 46 -7 -13%
Karlstads universitet 554 517 -37 -7%
Högskolan Kristianstad 286 267 -19 -7%
Högskolan Dalarna 1049 1125 76 7%
Linköpings universitet 72 78 6 8%
Linnéuniversitetet 937 1055 118 13%
Totalt: 9433 7029           -2404 25 %

* Uppsala universitet och Högskolan Gotland slogs ihop 2013. Har därför lagt ihop antalet fristående kurser på distans för dessa lärosäten 2010/11