Belyser folkbibliotekets roll i det digitala samhället

Allt färre besöker folkbiblioteken.

Hur ser då folkbibliotekens sociala existensberättigande ut när allt färre besöker dem? Foto: Suss Wilén

Sociala medier tar över en del av folkbibliotekens traditionella informations- och kulturförmedlande roll. Hur ser då folkbibliotekens sociala existensberättigande ut? Den frågan behandlar Katarina Michnik, nydisputerad i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, i sin doktorsavhandling.

Den digitala utvecklingen väcker många nya frågor och ställer nya krav. Behövs den traditionella bokklubben med kvällsträffar och kaffe på biblioteket när man lika gärna kan mötas på Facebook? Behövs ett bibliotek fullt med fysiska böcker när man enkelt kan tanka ner en e-bok via webben och lyssna på den i bussen på väg hem från jobbet?

Nya frågor ställs

Lån av fysiska böcker minskar och allt färre besöker våra folkbibliotek – så ser verkligheten ut. Samtidigt växer det digitala utbudet och de frågor som bibliotekarierna får handlar inte bara om vilka nya böcker som finns utan också om hur man deklarerar eller fyller i en jobbansökan på rätt sätt.

Hur ser då folkbibliotekens legitimitet ut i skenet av allt detta, frågar sig Katarina Michnik. I början av maj 2018 la hon fram sin doktorsavhandling med titeln ”Samhällets allt-i-allo? Om folkbibliotekens sociala legitimitet”.

– Det är viktigt att ställa frågan om vad som stärker folkbibliotekens trovärdighet, säger hon. Om de verksamheter som erbjuds inte förankras i folkbiblioteken finns risk att verksamheterna inte uppfattas som bibliotekens utan som verksamheter som bara råkar erbjudas just där. Risken är då att den sociala legitimiteten inte möjliggörs, säger hon.

Intervjuat kommunpolitiker

Katarina Michniks studie är baserad på webbenkäter som hon har skickat till chefer för folkbibliotek runt om i landet. Efter att ha bearbetat svaren valde hon ut 19 kommuner där hon gjorde intervjuer med kommunpolitiker för att få veta vilken syn de har på folkbibliotekens utveckling och framtid.

– Min forskning visar att en och samma verksamhet både kan möjliggöra det upplevda existensberättigandet och samtidigt utmana det, berättar hon. Erbjuder folkbiblioteket traditionella bokrelaterade tjänster så stärker det trovärdigheten. Men samtidigt innebär det att andra funktioner hamnar i skymundan.

Katarina Michnik anser också att många har en föråldrad bild av vad ett modernt folkbibliotek erbjuder. Vad som erbjuds i dag är helt enkelt inte känt trots att biblioteken, enligt henne, har hängt med bra i teknikutvecklingen.

– Folkbiblioteken har anpassat sig bra till utvecklingen av nya medier, men folk vet inte om det. Och det är klart; om ett bibliotek erbjuder en videospelskväll så räcker det inte med att sätta upp en lapp i entrén.

Nyfikenheten driver henne

Det som driver henne är nyfikenhet och viljan att försöka förstå hur människor resonerar, berättar hon. I framtiden skulle hon vilja forska om vilka digitala tjänster som folkbiblioteken väljer att erbjuda – och vilka de väljer att inte erbjuda.

– Det vore också spännande att få studera om föreställningar om och förväntningar på folkbibliotek ändras och i så fall hur i ett digitaliserat samhälle. Vilken roll som folkbibliotek förväntas spela i den digitala framtiden. Ur ett professionsperspektiv såväl som ur ett användarperspektiv, säger Katarina Michnik.