CodeMonkey i praktiken – IKT-pedagogen Marie har testat programmering i grundskolan

[SKOLPARTNER] Ifjol satsade Natur och Kultur CodeMonkey som är en prisbelönt spelmiljö där elever i grundskolan kan lära sig programmera i ett riktigt programmeringsspråk, CoffeeScript.

IT-pedagogen.se har varit i kontakt med Marie Horn som är IKT-pedagog och verksam i Kalmar.  Hon har testat CodeMonkey, främst i år 3 på mellanstadiet. Här berättar hon om sin erfarenhet.

Marie berättar att hon jobbat som klasslärare sedan 2005 på skolor i Södertälje och Kalmar. Hon såg tidigt vinsterna med användande av IKT. 2006 blev hon pilot för att testa SMARTboard i klassrummet och sedan dess använder hon mycket teknik. Med hjälp av IKT aktiverar man fler sinnen och lärostilar, säger Marie. Arbetssättet är språkutvecklande och hon upplever att eleverna blir både mer uppmärksamma och motiverade. Utvecklingen av digitala läromedel under de senare åren betyder att läromedlen blivit bättre och är mer interaktiva. Samtidigt har fler skolor tillgång till 1-1-lösningar vilket gör IKT mer tillgängligt och därmed intressant.

– I min tidigare tjänst hade jag IT-ansvar utöver min klasslärartjänst men när jag 2015 fick en tjänst som enbart IKT-pedagog på Funkaboskolan samt Vasaskolan i Kalmar tvekade jag aldrig.

Marie jobbar nu främst med de yngre åren och har lektioner med flertalet klasser. Dessutom leder hon fortbildning för all personal i år F-9.

-Under en arbetsvecka träffar jag 17 klasser och beroende på klasslärarens önskemål och kompetens inom IT varierar arbetet mellan hel- och halvklass. Målet är att visa hur man oavsett ämne kan arbeta med ett arbetssätt som är språkutvecklande med hjälp av interaktiva tekniska hjälp- och läromedel som främjar kunskapsutvecklingen.

I vilket sammanhang använder du CodeMonkey?

-Första gången jag stötte på det digitala läromedlet var på SETT-mässan 2016. Då fick jag prova och tycket det var ett strukturerat digitalt läromedel. Till en början testade jag provlicenser med eleverna i år 3.  Det blev en naturlig fortsättning på arbetet vi gjort med programmeringsrobotarna Blue-Bot.

Eleverna gillade CodeMonkey och skolan köpte in klasslicenser inför årets läsår till elever på mellanstadiet.

-Ofta introducerar jag nyheter i klasserna och sedan tar ämneslärarna över. På Vasaskolan är det min kollega Marcus Sandström, lärare i matematik och teknik, som använder CodeMonkey i sina klasser.

Vad tycker ni om CodeMonkey?

-Jag har bara positiva erfarenheter hittills: men då har eleverna inte gjort alla övningar ännu. Det är ett läromedel som kan användas över flera årskurser då svårighetsgraden enligt min mening ökar efterhand. Det finns tydliga instruktioner både för lärare och elever. För olika lösningar ges stjärnor vilket ger meningsfulla diskussioner om hur man skriver kod i helklass.

-Matematikläraren har på ett bra sätt kunnat koppla övningarna i CodeMonkey till kapitel i matematikboken som till exempel handlat om problemlösning, ekvationer och geometri. Övningarna kan även med fördel göras i par då det kan bli bra diskussioner om lösningsprocessen för att få bästa koden, alltså tre stjärnor.

Marie fortsätter och säger att elevöversikten som lärarna har tillgång till är väldigt enkel och lättöverskådlig. Strukturen och tillgängligheten för lärare och elever i digitala läromedel är något som Marie lägger stor vikt vid. I det sammanhanget upplever hon att CodeMonkey lyckats väl.

Kan du berätta några exempel på övningar?

-Jag introducerar analog och digital programmering ämnesövergripande successivt från förskoleklassen och uppåt så det var inget nytt för dem att börja arbeta med mer avancerad programmering på datorer på mellanstadiet. Innan första lektionen pratade vi allmänt om vad programmering är, kopplat till dagens samhälle och mål/syfte med lektionen. Vi har programmerat varandra i klassrummet, använt Blue-Bot samt använt oss av skapa instruktioner på SMARTboarden. Programmeringsspråk handlar om att kunna skapa tydliga instruktioner och struktur.

-Innan man som lärare låser upp nya övningar brukar vi gå igenom uppgifter där vi sett att flera barn fått en stjärna. Eleverna vill mer än gärna gå fram till SMARTboarden och skriva koden de lyckats med. Det är då jag tycker mig veta att det är ett bra läromedel. Delaktighet och viljan till framsteg är A och O för mig.

-Lärarhandledningen går igenom nya begrepp inför varje lektion och ger förslag till introduktioner vilket gör det enkelt för mig som lärare. Skulle någon elev bli klar snabbt så finns det utmaningar till de övningar de redan lyckats med.

Tänker eleverna och du att de ska jobba med kodning när de blir vuxna eller är kodning i skolan främst ett sätt att utveckla särskilda färdigheter?

Det kommer en Nationell IT-strategi framöver där programmering i läroplanen kommer tydliggöras. För mig handlar det ej om att vi ska utbilda elever att bli programmerare genom att de lär sig skriva kod utan att elever utvecklar förmågor som logiskt tänkande, kreativitet och problemlösning genom att programmera.

Filed in: Grundskola, Krönikor, Natur&Kultur, Skolpartner, Teknik Tags: , , ,
© 2017 AHA IT-Media AB all rights reserved