Digitala skillnader i barns vardag och i juletid

I dag betyder likvärdiga chanser inte bara att ha samma böcker och undervisning som kompisarna, utan också att kunna kommunicera och skaffa sig kompetens digitalt.

IT-pedagogen.se”Barnen kan inte göra läxor eftersom nästan all matten är via nätet. Jag kan inte få det så kallade veckobrevet från skolan, då det oxå är elektroniskt”

Så skriver en tvåbarnsmamma i ett mejl till Majblomman. Familjens svaga ekonomi har placerat barnen på fel sida om den så kallade digitala klyftan. Har man ingen dator med uppkoppling riskerar barnen att hamna efter i skolan. En digitaliserad föräldradialog betyder också att vissa exkluderas och får svårare att ge det vuxenstöd som så väl behövs.

Majblommans färska rapport om barns villkor i svenska kommuner visar att 48 procent av de svarande kommunerna förser elever med en dator eller surfplatta som kan tas med hem. 10 procent svarar att barnen får en egen dator som de bara får ha i skolan. 32 procent svarar att barnen inte får någon dator medan 9 procent av de svarande uppger att de inte vet vad som gäller skoldatorer. I de flesta fall är det elever på högstadiet som förses med digital utrustning.

– Barns tillgång till digital skolutrustning borde vara likvärdig över hela landet. Råkar man leva i en familj som inte har råd så ska det vara lika självklart med digital utrustning när skolan kräver att man redovisar läxor på nätet eller läser elektroniska veckobrev, säger Majblommans generalsekreterare Lena Holm.

I juletid tar Majblomman emot många, många brev från föräldrar som skapa en fin jul för sina barn, och det händer att man ber om hjälp för att kunna ge bort en dator eller surfplatta. Förra året delade Majblomman ut bidrag till barns digitala utrustning med 750 t kr. Inför julfirande och jullov bidrog Majblomman med 2.220 t kr till barn över hela landet. Vi räknar med en minst lika stor insats i år. Trycket på våra Majblommeföreningar runt om i landet är redan stort inför julen.