Examensarbeten kan utveckla de nationella proven

En nyutvecklad sökmotor och en innovativ prototyp kan utveckla de nationella proven i skolan.

Två studenter vid det systemvetenskapliga programmet på Mittuniversitetet har i sina examensarbeten tagit fram förslag på hur grundskolan kan digitaliseras och studenterna har fokuserat på de nationella proven.

– När de nationella proven genomförs med papper och penna kan man enbart använda information från skriven text. Genom att istället använda digitala tekniker kan informationen dessutom finnas i filmer, bilder och ljudfiler, säger Patrik Högberg, student på programmet informatik med inriktning systemutveckling på Mittuniversitetet.

Grundskolan har i årskurserna 3, 6 och 9 obligatoriska nationella prov. Idag svarar eleven på frågorna med papper och penna, men inom några år är tanken att de både ska skrivas och rättas digitalt.

Ett område som tidigare har varit svårt att testa är elevens förmåga att söka och värdera information. Idag använder många sökmotorer på Internet för informationssökning och den tekniken vill man gärna lyfta in i provet, men under slutna och kontrollerade former. Patrik Högberg har tagit fram en sökmotor som är tänkt att användas vid de nationella proven och den nya tekniken öppnar nya dörrar. Resultatet kommer redovisas vid en workshop om nationella prov i Stockholm senare i juni.

– Genom att använda sökmotorn som jag har byggt får provdeltagaren fram en rad olika artiklar, filmer och bilder som kan innehålla svaren på frågorna. All information som finns i sökmotorn kommer att läggas till av provkonstruktörerna från skolverket och bland sökträffarna finns även källor med som har irrelevant information, allt för att testa elevens förmåga att gallra och sålla, säger Patrik Högberg.

Hanna Johansson har i sitt examensarbete koncentrerat sig på hur man kan testa elevens förmåga att förstå processer, något som är vanligt inom exempelvis kemi och biologi.

Tidigare blev eleven tvungen att i ord beskriva vad som händer, men kunskap handlar om mer än att enbart tolka. Det kan även handla om att förstå vad som händer om en komponent i processen ändras.

– Jag har skapat en prototyp för hur det här skulle kunna fungera. Med ett digitalt stöd skulle det kunna vara möjligt att simulera exempelvis ett kemiskt förlopp som eleven kan påverka genom att tillföra eller förändra vissa delar, säger Hanna Johansson, student på programmet informatik med inriktning systemutveckling.

Om man för in ny teknik i klassrummen är det viktigt att utmaningen ligger i att besvara frågorna och inte förstå sig på själva tekniken. Detta är något som Hanna studerat genom användbarhetstester vid Mörsil skola.

– Tekniken måste vara enkel och användarvänlig. Om eleven tidigare bara har använt papper och penna kan det nya arbetssättet kännas svårt och då bör det finnas möjlighet att få frågan uppdelad i mindre delar. För en person som har större vana av teknik verkar man snarare föredra att se hela frågan på en gång. Med en bra lösning kan båda möjligheterna finnas samtidigt, säger Hanna Johansson.