Granskning av statliga lärarlönesatsningar: högre lön men sämre sammanhållning

De statliga lärarlönesatsningarna har ökat lärarnas lönenivå. Därmed har även förutsättningarna för yrkets attraktionskraft förbättrats, visar Riksrevisionens granskning. Men reformerna har också skapat splittringar i lärarkåren.

De senaste åren har det genomförts flera statliga reformer med syfte att stärka läraryrket och i förlängningen förbättra de svenska elevernas skolresultat.

Riksrevisionen har granskat införandet av två av dessa reformer: Karriärstegsreformen (2013) och Lärarlönelyftet (2016) – som båda syftar till att stärka läraryrkets attraktions­kraft. Granskningen visar att reformerna i huvudsak har påverkat lärarnas löner som det var tänkt.

– Lärarnas lönenivå har ökat, såväl generellt som i relation till jämförbara yrken. Det bör ha påverkat läraryrkets attraktionskraft i en positiv riktning, men samtidigt finns det tecken på att reformerna har bidragit till splittring av lärarkåren, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rektorer och huvudmän beskriver i utredningen att sammanhållningen i lärarkåren har försämrats. Dels på grund av att reformerna upplevs dela upp lärarkåren i förste-, andre- och tredjelärare på ett sätt som inte alltid motiveras av skillnader i kompetens, dels för att vissa lärare på kort tid haft avsevärt bättre löneutveckling än andra.

– Ett av reformernas syften var att premiera skickliga lärare med högre lön vilket lett till en ökad lönespridning. Men för att det ska bidra till syftet att öka yrkets attraktionskraft är det viktigt att löneskillnaderna uppfattas som rättvisa och på det området kunde reformerna ha förankrats bättre, säger Olof Widmark, projektledare på Riksrevisionen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att skapa en gemensam uppsätt­ning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer som omfattar både Karriär­stegsrefor­men och Lärarlönelyftet, för att göra dem tydligare och öka deras legitimitet.

Regeringen bör även överväga att reglera Lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare och ger en tydlig differentiering av de lönepåslag som statsbidraget möjliggör, för att motverka den uppdelning av lärarkåren som reformerna bidragit till.

Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats

Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet – högre lön men sämre sammanhållning (RiR 2017:18)