I framtidens skola är digitala verktyg en självklarhet

Kommunikation, produktion, handel, myndighetsutövning, sjukvård, nyhetsförmedling, socialisering, upplevelser och nöjen, med mera, med mera. I stort sett all verksamhet i vårt moderna samhälle genomsyras av digitaliseringen.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare

Sverige ligger i framkant vad gäller den digitala utvecklingen på praktiskt taget alla områden, dock med ett beklämmande undantag: skolan.

På fritiden använder skolans elever dagligen digitala verktyg. De kommunicerar, söker information, kollar på filmer, spelar spel o.s.v. Men i skolan förbjuds eleverna inte sällan att använda sina digitala verktyg, vilket framstår som en besynnerlig paradox.

Många skolor erbjuder istället läroböcker från skolans förråd. Ofta gamla böcker med föråldrad information och föråldrat språk.

Självklart ska inte böckerna ersättas av datorer och internet. Böcker behövs i nästan all undervisning. Forskningen visar att text på papper är lättare att läsa och ger högre grad av läsförståelse, jämfört med text på skärm. Men skolans böcker ska givetvis vara moderna och aktuella, inte tio år gamla och de ska förstås gå hand i hand med digitala verktyg.

Merparten av vårt lands skolor har i varierande utsträckning anskaffat datorer med tillhörande uppkoppling, lärplattformar, program, lärresurser och annan kringutrustning, men undervisningen har hittills endast i begränsad utsträckning funnit former för att på ett naturligt sätt integrera de digitala verktygen.

Förmodligen kan skolans digitalisering inte inträffa med full kraft förrän alla elever har tillgång till ”egen” dator i undervisningen. Föreställ dig ett kontor där bara varannan medarbetar har tillgång till en dator. Så förhåller det sig i de flesta av Sveriges skolor år 2018.

I avsaknad av tillräckligt antal datorer ser vi ofta undervisning där grunden utgörs av föråldrade texter på papper, som i bästa fall kompletteras med mer eller mindre slumpmässigt valda digitala inslag i form av YouTube-filmer, appar, texter från Wikipedia och liknande.

Opinionen bland såväl politiker som föräldrar och personer som saknar aktuell anknytning till skolan är ofta avvaktande eller rentav negativ vad gäller skolans digitalisering. Man tycker sig se att barn och ungdomar ”missbrukar” digitala verktyg och man vill förhindra att detta missbruk tränger in även i skolans undervisning. En till synes logisk, men naturligtvis helt felaktig, konklusion.

Den förvirring som sedan länge och för närvarande gäller digitaliseringen av svensk skola har medfört att Sverige kommit rejält på efterkälken vad beträffar kvaliteten på den undervisning som eleverna erbjuds.

Det är inte katederundervisning med förmedlingspedagogik av 1800-talsstuk som svensk skola nu behöver.

Nej, den enda vägen framåt för svensk skola innebär datorer till alla elever, aktuella läroböcker och annan adekvat litteratur, samt utvecklig av former för modern undervisning.

Detta är således vad skolans huvudmän nu borde ombesörja: massiv upphandling av datorer (1:1) med kringutrustning, rejält ökade anslag till inköp av moderna och aktuella böcker, samt kraftfulla satsningar på lärarnas kompetensutveckling genom kollegialt samarbete och fortbildning.

Av Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare