Ung Företagsamhet (UF) ökar stort på AcadeMedias gymnasieskolor.
Mellan läsåren 2016/17 och 2017/18 ökade antalet UF-företagare med nästan 25 procent till nära 3 000 AcadeMedia-elever.
Det visar siffror från organisationen Ung Företagsamhet i Sverige som driver utbildningen UF-företagande i samarbete med skolorna.
Bland AcadeMedias cirka 100 gymnasieskolor med totalt över 32 000 elever är det Plusgymnasiet som har de allra flesta UF-företagare, hela 600 elever deltog under förra läsåret.
Men NTI-gymnasiet och Praktiska ökade mest, från 288 till 453 UF-företagare, och från 250 till 386.
De skolenheter som hade flest deltagare under förra läsåret var IT-gymnasiet Göteborg med 120, ProCivitas Malmö med 110 och Didaktus Liljeholmen med 96 UF-företagare.
Skolan ska främja entreprenörskap
Entreprenörskap är ett viktigt ämne i alla gymnasieprogram. I gymnasieskolans läroplan står det att skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande eftersom det ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning.
En rad forskningsrapporter visar att UF-företagare får med sig förmågor som inte bara har med företagande att göra utan som bidrar till ett bättre liv.
– Elever som drivit UF-företag på gymnasiet startar inte bara eget företag oftare, de tjänar bättre, blir oftare chefer, har färre sjukskrivni på Ung Företagsamhet i Sverige. De tränar också upp förmågor som samarbete, muntlig kommunikation, planering, ansvarstagande och självförtroende under året som UF-företagare. Därför tycker vi att det är så viktigt att alla får chansen att lära sig entreprenörskap och företagande i skolan.
Handel och Ekonomi vanligaste programmen
UF-företagande är enligt Susanna Mörner generellt sett vanligast på Handels- och administrationsprogrammet (yrkesprogram) följt av Ekonomiprogrammet. Här finns en stark tradition av UF-företagande som delvis förklaras av att kurser inom entreprenörskap och företagande är obligatoriska i de här programmen.
Efter dessa kommer yrkesprogrammen Hantverksprogrammet, Hotell- och turismprogrammet samt Naturbruksprogrammet. Därefter kommer Teknikprogrammet där det finns möjlighet att knyta an till exempelvis produktutveckling.
Svårast är det enligt Susanna Mörner att få gehör för UF-företagande på Humanistiska programmet, Vård- och omsorgsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet.
Engagemang är nyckelfaktorn
Kamilla Roos är UF-lärare på Didaktus Liljeholmen och en av AcadeMedias verkliga eldsjälar inom UF-företagande. Under hennes ledarskap har Didaktus Liljeholmen år efter år blivit den skola i Sverige som har flest UF-elever från Barn- och fritidsprogrammet. Även vård- och omsorgseleverna jobbar med UF.
– Det handlar om engagemang: att skolans rektor tycker att det är bra att driva Ung Företagsamhet och att lärarna är engagerade och samarbetar. Inga idéer är dåliga, eleverna kan prova vilka uppslag som helst. Det är de viktigaste faktorerna för att få eleverna att vilja delta, säger Kamilla Roos.
Hon berättar att de börjar med en uppstart där lärarna introducerar olika affärsidéer och där eleverna får jobba i grupper med två olika produkter som de ska sälja för de övriga i klassen.
– Vi går igenom vad tidigare elever har gjort under sitt UF-år och har en grov plan där vi visar hur året kommer att se ut. Sedan har vi också förmånen att varje år ha en egen julmässa på skolan.
Kamilla Roos har några tips till dem som tror att UF-företagande inte är något för deras skola:
– Gå på Ung Företagsamhets utbildningar och inspirationsföreläsningar. Bjud in UF till din skola för att informera hela personalen. Det finns många vinster med att eleverna får driva UF-företag på gymnasiet: de blir ofta mer engagerade även i andra kurser och de lär sig samarbeta och konflikthantering.
