IT-Pedagogen på seminarium om framtidens utbildning på Almedalsveckan

Caperio Skolpartner bjöd in till ett seminarium i Visby under Almedalsveckan. Det blev en givande sommarförmiddag på restaurang Gutekällaren i Visby där företrädare för Caperio passade på att säga att digitaliseringen i skolan går ganska långsamt så övriga samhället är på väg att springa om. Caperio erbjuder tjänster och vill gärna hjälpa till med digitaliseringen i och av skolan.

Johan Lindström, Utbildningsansvarig på Caperio

Först ut bland talarna var Per Schlingman f d aktiv i Moderaterna där han jobbade nära Fredrik Reinfeldt och som både chefsstrateg och partisekreterare i Moderaterna. Kanske är Per numera mest känd som författare. Han passade på att signera sin nya roman efter sitt föredrag.

Per hade med sig en mängd ”sanningar” om hur framtiden kommer att bli som han radade upp för oss och som utmynnade i en analys av hur utbildare måste jobba. 

Per poängterade att villkoren för oss människor håller på att förändras. Det blir lättare att förverkliga sig själv och göra livsresor.

Big data påverkar beslut

Hela idéen om hur vi fattar för oss viktiga beslut håller på att ändras. Vi fattar ofta beslut, sa Per, när vi känner att vi har en känsla eller aning. Att vi kan lagra och dela data får väldiga konsekvenser för besluten. Samtidigt känner vi alltid att vi skulle kunna googla lite mer för att ta reda på ännu mer. I och med att vi förstår att vi kan fatta beslut baserat på mer kunskap, som vi ännu inte har, har framtiden också blivit betydligt mer oförutsägbar för oss.  
Ju längre in i framtiden som något ska ske, desto svårare får vi att förutsäga vad som kommer att hända. Vi måste alltså navigera i en miljö som är mer oförutsägbar, sa Per.

Big data är intressant och samtidigt ökar vår förmåga att lära mer och överblicka.

Per nämnde tre saker som påverkar utvecklingen; globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen.

Något som är intressant när det gäller globaliseringen är att Sverige är så pass bra på att skapa produkter och tjänster som vi kan exportera. Det är bra! Vi ligger långt framme.

Regioner får skapa egna förutsättningar för tillväxt

Det kommer nyheter när det gäller hur vi människor skapar tillväxt i framtiden, menade Per. Afrika kommer exempelvis inte att kunna göra samma resa som Asien gjort. Afrikanerna kommer att tvingas dra hela utvecklingen själva. Samma gäller för svenska regioner. De måste skapa egna förutsättningar.

Per har också noterat att det kommer nya slags centrumbildningar i framtiden som runt flygplatser och mässområden.

Han pratade också exempelvis om utvecklingen inom medicin där artificiell intelligens, AI, kommer att hjälpa oss att bota fler sjukdomar och höja kunskapsnivån.

Utbildning behövs även i framtiden

Att samhället för en högre komplexitet gör att vi behöver bli bättre utbildade. Samtidigt minskar det relativa värdet av traditionell kunskap medan värdet av så kallad tyst kunskap ökar. Det betyder att folk kommer att söka sig till situationer som ger dem tyst kunskap. Tyvärr är den svår att få med i skolsystemet.

Samtidigt ändras arbetsmarknaden i och med den robotisering som sker. Flertalet kommer att jobba med något som inte kan automatiseras eller digitaliseras.

Våra liv kommer att påverkas mer än förr av berättelser. Det är de som definierar berättelsen i gruppen som definierar hur vi lever, sa Per. Du måste få andra att vilja vidareberätta din berättelse.

Tyst kunskap får avgörande betydelse

Vad kan då skolan göra för att hänga med i förändringarna? Per säger att de måste fortsätta att ha fokus på traditionell kunskap men få med också det som vi kallar tyst kunskap. Den som kan tillgodoräkna sig också tyst kunskap kommer att lyckas bättre. Skolan måste inspirera människor att vilja lära sig mer.

-Man kan alltid lära sig mer, sa Per. Man ska ha ett utbildningssystem som inspirerar. Lärare måste vara tydligt rotade i empirisk kunskap samtidigt som skolan ska vara ett kreativt drivhus. Samarbetet mellan människor blir allt viktigare och inom högre utbildning måste man öppna upp för alternativa kunskaper. Lärarna måste hitta lusten att själva lära sig mer.

 

Maria Dufva om sociala medier

Nästa talare var Maria Dufva som inledde med att säga att det är få i hennes ålder som gillar sociala medier så mycket som hon gillar det. Maria har jobbat i många år som kriminolog och på ett stödcentrum i Stockholm för dem som råkat illa ut i sociala medier. Hon har hjälpt den som behövt det att ta sig igenom processen att exempelvis polisanmäla. Hon har även hjälpt till så att den drabbade har fått stödsamtal.

Man ska komma ihåg, sa Maria, att det som händer på nätet stannar kvar. Kränkningen varar för evigt. Man kanske undrar resten av livet vad som hände och det är det som många vuxna inte tänker på.

Maria föreläser allt oftare på skolor och har nyligen sagt upp sig från jobbet på stödcentrumet. Hon kommer också snart ut med en bok som heter ”Mitt barn på nätet”.

Barn kanske får en mobil i handen redan när de är ett år gamla och den som är 20 år idag gör ingen skillnad på nätet och övriga livet.

Maria berättade också att barn ofta smyger undan med sina skärmar. Att vara för länge på nätet anses dåligt. Det är vetenskapligt bevisat att det finns ett samband mellan skärmtid och att må dåligt.

Prata med barnen

Maria menar att man ska prata med barnen om att det finns män som dömts för grova sexuella övergrepp och sexuellt ofredande på nätet. Även på nätet handlar sådana här saker om liv och död för det finns åtminstone ett fall där en drabbad tagit sitt liv.

Det är inte säkert att det hjälper att man blockar några sajter på hemmanätverket. Barnen kan surfa någon annanstans. Det är väldigt påtagligt att det råder en stor frånvaro av föräldrar. De vet inte vad deras barn gör på nätet.

En skillnad mellan hur barn och vuxna gör på exempelvis Instagram är att barn följer och följer av, alltså de byter vilka de följer hela tiden. Barn är också mer strategiska när det lägger ut något. Maria berättar om en flicka som fick tillrättavisa sin mamma som lagt ut bilder på henne när hon var liten där hon var naken. Så hade flickan aldrig gjort själv.

Kraven är större nu säger ungdomar

Ungdomar säger att det är större krav på att vara perfekt för en 18-åring idag än det var när deras föräldrar hade samma ålder.

Både barn och vuxna jämför sig med andra på sociala medier, man mäter sig. Det finns alltid någon som är mer vältränad och reser på fler semestrar. En tjej berättade för Maria att hon tagit steget och slutat följa 100 personer som hon jämförde sig för mycket med.

Ungdomar möts också av bilder som kan påverka dem att bli anorektiska eller utveckla ett självskadebeteende.

Svårt bli av med den som är otrevlig

De vanligaste sociala medierna bland unga

Sociala medier är en kontaktyta som vem som helst kan använda sig av. Samtidigt är många barn uttråkade. Det är relativt lätt för någon att söka upp en nioåring och inleda ett samtal. Många tycker att det är svårt att bli av med folk. Det kan vara bra att veta hur man blockar någon. Tyvärr går inte det på alla arenor och det kan ju hända att någon bara öppnar ett nytt konto och återkommer.

Samtidigt är det så, säger Maria, att ju mer man vet desto mindre orolig behöver man vara.

Vuxna ska fråga barnen vad de gör på nätet. Be dem att visa, säger Maria. Om något otäckt händer så berättar också gärna barnen om det. De kan berätta för en annan vuxen som tar sig tid att lyssna. Ta sedan in barnen i konfliktlösningen och kör inte över dem.

 

Henrik Blomgren talade om kurser på nätet

Tredje och sista talare var Henrik Blomgren som ägnar sig åt industriell ekonomi på KTH i Stockholm. Henrik som är teknologie doktor stack genast ut hakan och sa att det skulle vara möjligt att lägga ner utbildningsdepartementet och samtidigt få en förbättrad utbildning. Idag läggs pengarna på fel saker – åtminstone om man vill få ut bästa möjliga utbildning ur minsta möjliga summa ur statens budget.

Henrik berättade att utbildning kan förbättras. En slags utbildning som ändrats är hur vi lär barn (och vuxna) att simma. En viktigt ingrediens i den nya metoden är att träna sig i konsten att våga hålla huvudet nära vattenytan. Tiden det tar att lära sig simma har halverats jämfört med för 20 år sedan.

Ett problem i dagens utbildningssystem är annars att läraren tvingas tala till medelstudenten eller eleven. Ingen klarar en 100-procentigt individanpassad föreläsning i ett klassrum med 30 elever. För att inte tala om hur svårt det blir på högskolan där man undervisar kanske 300 elever samtidigt.

Inom e-learning kan man låta hur många elever som helst gå samma kurs. Det finns inget tak.

Prova en kurs redan idag

De som bryr sig mest om digital utbildning idag är folk i länder där det är svårt att komma åt att utbilda sig eller där utbildning är dyrt. Två exempel på länder där det redan finns ett intresse är Kina och USA.

Den som vill testa kan kolla två plattformar, edX eller Coursera, på nätet. De sajterna samarbetar med universitet och ger många kurser, även gratis, som man kan prova. Coursera har på fem år digitaliserat 2 000 kurser och haft 25 miljoner elever.

Det finns universitet i USA som ger gratis online-kurser som man enkelt kan prova också här i Sverige. Stanfords grundkurs i programmering ligger på nätet och är ”ruskigt bra”, säger Henrik.

Är det här bra eller dåligt, frågade Henrik och berättade vad han tycker. Det är ”obehagligt bra”, sa han. Man kan gå helt nya kurser och det är billigt. En poäng i Sverige skulle kunna vara att alla som vill skulle kunna gå på gymnasiet. Ålder spelar heller ingen roll.

Svalt intresse hittills i Sverige

Henrik tycker att intresset här i Sverige, också på KTH där han själv jobbar, varit svalt hittills. Det brukar bli så med ny teknik att i början är nya lösningar sämre än befintliga. De som provar är nya användare som inte haft någon lösning alls tidigare. Så kan det vara med e-kurser också.

De som driver den digitala utvecklingen i samhället är ofta helt andra än de traditionella aktörerna. Först senare, när lösningarna börjar bli bra, kommer alla med på tåget. Henrik tycker att man ska bry sig om e-utbildning redan nu. Det är bara en tidsfråga tills svenska politiker upptäcker att de kan halvera budgeten och samtidigt få högre utbildningskvalitet. Frågan är om det blir svenska utbildare som ger framtidens kurser. Man måste kanske inrikta sig på kurser där det svenska synsättet (svensk kulturell kontext) är en värdefull ingrediens. En vanlig kurs i matematik kan ju vem som helst ge.

Personliga möten

Folk som provat e-kurser är nöjda och ett lite förvånande svar de ger på varför de gillat utbildningen är att de mött nya människor genom kurserna. Man kan tillägga att de personliga mötena för den som går digitala kurser kommer att utvecklas i samma takt som den tekniska utvecklingen på det området går vidare.

Henrik tycker att framförallt högskolan borde intressera sig mer för att ge e-kurser. Det som saknas är motivet att tjäna pengar. Svenskar tänker att utbildning är en rättighet medan många utbildare utomlands drivs av affärsmässiga principer och därför har lättare att se ett värde. Samtidigt är det klart att utvecklingen kommer att nå också Sverige. Vi kan ta jättekliv digitalt om vi vill. Sverige skulle ju faktiskt vara en intressant marknad att experimentera på. Vi är välkända för att ha bra utbildning och vi är digitalt mogna. Den här branschen kommer att bli enorm, sa Henrik. Finansmarknaden hade också svårt att digitalisera, men det gick.