[Krönika] Digitala läromedel kan bli en katastrof

För några decennier sedan köpte skolorna nya läroböcker i samtliga ämnen till alla elever, varje läsår. Böcker som eleverna fick behålla som gåva. En tillgång som eleven kunde använda för repetition och fördjupning i sina fortsatta studier och i det kommande vuxenlivet.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare

Kostnaden för dessa läromedel kan beräknas till cirka 5 % av den då aktuella elevkostnaden. Kulmen nåddes i mitten av 70-talet. Därefter har professionellt producerade läromedel givits en allt mindre roll i skolarbetet.

Idag har lärare och elever en ytterst begränsad tillgång till förlagsproducerade läromedel. De läroböcker som finns i skolornas förråd är ofta gamla och föråldrade, och eleverna får endast i begränsad omfattning låna dessa läromedel under lektionstid.

Några få skolor har investerat i digitala läromedel, men sammantaget har skolornas inköp av professionellt producerade läromedel över tid minskat i volym med omkring 80 %.

Idag motsvarar skolornas kostnader för inköp av läromedel i genomsnitt cirka 0,9 % av den samlade elevkostnaden. Och då är digitala läromedel inkluderade.

Nu blomstrar svensk ekonomi och den så kallade skolpengen ökar successivt, år efter år. Stora investeringar görs i datorer och annan digital hårdvara. Men läromedel och i synnerhet digitala sådana införskaffas endast i mycket ringa utsträckning.

Läromedelsproducenterna har under de senaste två åren investerat hundratals miljoner kronor i nyproduktion av digitala läromedel, men försäljningen stannade år 2016 på runt åttio miljoner kronor. Således en bedrövligt dålig affär, som knappast lockar till fortsatta investeringar.

Ett för branschföretagen svårbemästrat problem är att dialog med skolmyndigheterna i stort sett saknas. Skolverket nämner över huvud taget inte förlagsproducerade läromedel i skolans styrdokument. Inte heller i de av Skolverket föreslagna nationella strategierna för skolans digitalisering omnämns professionellt producerade digitala läromedel med ett enda ord.

Tvärtom har Skolverket valt att i konkurrens med de kommersiella producenterna publicera egenproducerade digitala läromedel. I Skolverkets Lärportalen (larportalen.skolverket.se) finns i dagsläget närmare hundra så kallade moduler, som var och en innehåller omfattande läromedel med lärarhandledningar och tillhörande elevmaterial i form av övningar och uppgifter. Allt ställs kostnadsfritt till skolornas förfogande.

Skolverket inriktar sig främst på produktion av digitala läromedel inom ämnena matematik, svenska och naturvetenskap, det vill säga de områden där läromedelsbehoven bedöms som särskilt stora. Statliga medel används alltså till att slå ut läromedel som producerats på kommersiell basis.

I vårt grannland Danmark valde skolmyndigheterna att göra tvärtom, nämligen att samarbeta med läromedelsproducenterna. Under en inledande fas av den danska skolans digitalisering subventionerade staten skolornas inköp av professionellt producerade digitala läromedel med 50 %. Subventionering resulterade i en storartad framgång för användning av digitala läromedel i de danska skolorna.

Räknat per elev köper de danska skolorna digitala läromedel för ett belopp som är många gånger större än det som gäller i Sverige. Och de danska eleverna når, enligt Pisa-undersökningarna (Skolverkets Rapport 450: Pisa 2015), väsentligt mycket bättre resultat än de svenska.

Om någon månad kan läromedelsföretagen avläsa försäljningen inför läsåret 2017/2018. Om ett genombrott för digitala läromedel uteblir även i år så kan vi räkna med att åtminstone någon eller några producenter ger upp eller kollapsar.

Överlevarna kan fortsätta med en begränsad produktion av analoga läromedel och försäljning av befintliga lager, men prognoserna för framtiden blir bistra och nyproduktion av digitala läromedel mycket sparsam.

Svensk skola får under sådana förhållanden i allt väsentligt hålla tillgodo med statligt producerade digitala läromedel.

Av: Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare.

Filed in: Debatt, Krönikor, Politik, SkolNivå Tags: , ,
© 2017 AHA IT-Media AB all rights reserved