SETT 2017 rullade igång med kraft på Kistamässan även den här gången.
Man räknade med 8 500 besökare under de tre dagar som mässan pågick och det var hela 135 utställare.
Inte illa för en mässa som vänder sig till skolfolk och som i mångt och mycket handlade om alla förändringar som kommer sig av digitaliseringens möjligheter. IT-Pedagogen var mediapartner och deltog med en monter.
Mässan handlade inte bara om möjligheter, det finns ju beslut om förändringar också. Caperio – med en stor monter redan i foajén – satsade på att informera besökarna om att skolor kan få hjälp av Caperio att förbereda sig för och komma igång med undervisningen i programmering. Skolorna har ett år på sig och Caperio tillhandahåller paket med både hårdvara och utbildning av lärare. Det gäller ju också, säger Johan Lindström och Kalle, att ta med eleverna på en utvecklingsresa så att svårigheten och kunskapen ökar stegvis år från år.
Nya Fritidsappen från Caperio
Caperio kom för några år sedan med Förskoleappen som fick pris av IDG 2015. Appen har sedan dess utvecklats. Utvecklingen styrs av vad som underlättar användarens vardag. Appen har fått nya funktioner och ny grafisk layout.
Den är lättanvänd och säljer otroligt bra, säger man i Caperios monter. Den innebär bland annat att föräldrar kan ta del av information om vad som händer i förskolan.
Nu kommer också Fritidsappen – och fritid är ofta ett eftersatt område så den behövs försäkrar Caperio. Den kan vara ett bra hjälpmedel också för personal med mindre vana.
Den första skarpa versionen kommer nu i maj och presenteras i samband med SETT. Intresset är redan mycket stort. Användaren har möjlighet att följa upp det som sker på Fritids. Införandet av dataskyddsförordningen GDPR gör att det snart blir svårt att använda vanliga sociala medier – och då kan Fritidsappen fungera väl. Det som de här båda apparna dessutom har som är en fördel för personal är att det finns en koppling till styrdokumenten.
Bok om undervisning med Arduino
En bit in i utställningshallen finns bokförlaget Natur och Kultur med en stor monter. Där hittar vi Stina Aglander som snart kommer med en bok som ska vara med en serie böcker som heter input och är för vidareutbildning av lärare. Serien ger handfasta tips till undervisningen. Stinas nya bok heter Programmera i teknik – kreativa projekt med Arduino. Arduino är en liten minidator som är till för att använda i undervisning.
En annan ny bok i den serien som redan kommit är Minecraft som pedagogiskt verktyg. Även den boken innehåller konkreta råd och tips för hur man kan prova något nytt i undervisningen.
I övrigt satte Natur och Kultur fokus på sin digitala plattform NOKflex. Det är en digital lösning som innebär att man kan undervisa utan böcker. Plattformen är inte helt ny men har utvecklats under det senaste året. Det har kommit till mer stöd till lärare för att ha mer gemensam undervisning. Lektionsaktiviteten sätter fokus på antingen begreppsförmåga eller problemlösning. Det finns förstås också en elevdel med traditionell undervisning.
PinToMind visade skärmar
Bland alla som ställde ut olika produkter för skolor fanns norska PinToMind som erbjuder infoskärmar särskilt avsedda för skolor. Infoskärmen kan sitta i huvudentrén, kafeterian eller receptionen. PinToMind visar hur man exempelvis kan anslå vilka vikarier som jobbar den dag som det gäller. Man kan få med vilken information man vill och det går att skicka bilder till skärmen från en mobiltelefon, exempelvis om man är på utflykt med skolbarnen och vill visa dem som är kvar på skolan hur roligt man har. Läs mer på www.pintomind.se.
Karriärlärare på Norra Real i Stockholm
IT-Pedagogens skribent var också med på ett av alla SETTs seminarier. Det fanns mycket att välja på men det föredrag vår skribent följde handlade om karriärlärare. Skolledarna Fredrik Skog och Maria Sellberg från Norra Reals gymnasium i Stockholm berättade för en ganska stor publik hur de anställt karriärlärare och hur de låter dem jobba. Skolan har idag 11 karriärlärare och två av dem är samtidigt lektorer. Sammanlagt består personalen på Norra Real av ungefär 90 personer varav de flesta är lärare. Karriärlärare tjänar bättre än vanliga lärare.
Fredrik gav en bakgrund och sa att karriärlärare är resultatet av en reform som infördes av förra regeringen. Tanken är att man ska kunna komma vidare som pedagog och att en av sju lärare ska få en karriärlärartjänst. Norra Real har lagt upp det så att karriärlärarna förlägger en del av arbetstiden på loven och har särskilda uppgifter. Man har exempelvis låtit dem ta ansvar för att utveckla kompetensutvecklingen.
Norra Real har prioriterat att hitta tid för karriärlärarna på loven när de får tid att tänka i lugn och ro. Det ska gå bra att tänka nytt och att prata länge med varandra. Det klarar man inte under terminerna. Trots att man hade bestämt att karriärlärare skulle få arbetstid på loven redan innan man rekryterade dem så hade man fem sökande per tjänst så förändringen var inte avskräckande.
Vanliga lärare med så kallad ferietjänst har 45 timmars arbetstid i veckan under terminerna och är lediga som vanligt under loven.
-Våra karriärlärare med semestertjänst har 40 timmars arbetstid veckan och semester. De omdisponerar således samma tid, förklarar Maria.
Maria berättar att de började med svenska, engelska och matematik. De lärare som fick tjänsterna är duktiga, säger hon. Karriärlärarna har dessutom upptäckt att det fungerar bra med 40-timmars arbetsvecka och att andra lärare accepterar att de kallas karriärlärare och har ett annat upplägg. Att det inte uppstått avundsjuka beror på att karriärlärare har mer omfattande uppdrag och arbetar på loven.
Fokuserar på karriärutvecklingen
2015 började karriärlärargruppen inventera för den gemensamma kompetensutvecklingen. De planerade och organiserade det som den gången mest kom att handla om digitalisering. Skolan har exempelvis börjat använda DigiExam för digitala prov och UTV5 som utvärderingsprogram.
Resultaten från nationella prova var något annat som karriärlärarna fick sätta tänderna i. De har tittat mycket på statistik och gjort jämförelser. Man har frågat sig varför resultatet ser ut som de gör. Fokus var på frågan om vad som är god undervisning. Sedan tog man kunskaperna vidare till sina ämneslag och letade exempelvis efter best praxis.
Istället för att jobba kvar längre på sommaren efter att vårterminen är slut så börjar karriärlärarna jobba tidigare än andra lärare i augusti. Då är man inte lika trötta som efter en lång termin. Dessutom finns det fler resultat att titta på. Karriärlärare måste vara tekniskt kunniga och samla in data. De måste också få alla lärare att förstå vilken data de behöver lämna.
Resultatanalysen leder till kvalificerad analys inifrån verksamheten, säger Maria. Man har kunnat diskutera olikheter och hur man istället kan nå en samsyn. Det har lett till att skolan idag har en mer likartad undervisning för alla och en höjd lägstanivå. Skolan har också idag ett höjt mått av kollegialt lärande.
Dessutom känner Maria och Fredrik att karriärlärarna har växlat upp och tar ett ansvar. Man låter dem fokusera på kärnverksamheten, d v s god undervisning och inte på skolledningsfrågor.
Lärarförbundet har skrivit på lokalt kollektivavtal för karriärlärare med semestertjänst men inte Lärarnas Riksförbund.
Hjälpmedel för dyslektiker
Tillbaka ute i utställningshallen hittar vi en mindre monter där Tor Ghai berättade om ett program på datorn för dyslektiker. Verktyget kan läsa upp all text på datorn och heter tor.talk. Tor berättar att mellan fem och åtta procent av befolkningen har dyslexi. Det är människor som inte tagit till sig det skrivna språket på ett bra sätt. Tor.talk gör om text till tal och finns på över 20 språk. Även bilderna beskrivs av rösten. Många högskolor och universitet använder programmet eftersom studenter kan använda det för effektivare inlärning.
– Det ska vara så enkelt som möjligt att lyssna på text, säger Tor. Han berättar också att det går att komma igång med verktyget på nolltid. Han visar att det till och med kan läsa upp ur e-böcker genom att man tar skärmdumpar. Man kan läsa mer om verktyget på tortalk.se.
Få med flyktingbarn i undervisningen direkt
Några andra som börjat jobba med många språk är Studi.se. De har digitala utbildningsverktyg som är videolektioner för svenska barn men har utökat så att även barn som ännu inte förstår svenska kan få samma information. Man kallar det för språkprojektet och driver utvecklingen som ett forskningsprojekt, berättar Susanne Olovsson och Norbert Andersson på Studi.se.
Susanne visar en lektion där eleven tas med till ett fiktivt land där man får lära sig hur en demokrati kan fungera. Det går att ställa om så att tal och text istället kommer på exempelvis arabiska. Sedan går det att ändra så att man lyssnar på svenska och läser på det andra språket, eller tvärt om. Man kan även ändra hastigheten på talet.
-När de byter själva tillbaka till svenska med text på sitt eget språk så lär de sig svenska väldigt fort, säger Susanne.
30 kommuner använder lektionerna på svenska (200 skolor) och många av dem har provat dem också på andra språk när de har elever som inte behärskar svenska.
Rätt ut i rymden på en sekund
Ett glatt gäng vid en av ingångarna från Zcooly visade spel som kan användas exempelvis för att lära sig matematik. Appen sparar resultatet så att läraren kan ta del av det och se vilka behov en elev har. Spelen finns för elever i klass 1 till 5.
Dessutom har Zcooly lektionsplaneringar och utrustning för lärare som vill börja använda VR-glasögon i klassrummet. IT-Pedagogens skribent fick prova och blev förflyttad rätt ut i rymden. En fantastiskt upplevelse helt i enlighet med det allmänna intrycket från årets upplaga av SETT.
