Lärarutbildning och digitalisering – en undersökning bland Sveriges lärarstudenter 2016

Undersökningsföretaget Demoskop har på uppdrag av Berättarministeriet, i samarbete med KTH, kartlagt hur framtida lärare uppfattar lärarutbildningens fokus på digitalisering som ett verktyg i skolan.

Undersökningen presenterades den 15 mars i samband med seminariet ”Lärarutbildning och digitalisering 2016” i Stockholm där bland andra Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister och Olle Burell, skolborgarråd i Stockholm medverkade.

Vi går mot ett allt mer kunskapsintensivt samhälle där digital kompetens är en grundförutsättning. Skolan har i uppdrag att ge eleverna rätt verktyg och kunskaper så att de är rustade att möta framtiden och vara aktiva samhällsmedborgare. Frågan om skolans digitalisering och den ökande digitala klyftan är ständigt på agendan och är något som lärare i Berättarministeriets upptagningsområden ofta tar upp. Det är framförallt barn i socioekonomiskt utsatta områden som drabbas när skolan brister i sitt utjämningsuppdrag.

Syftet med undersökningen har varit att kartlägga hur nästa generation lärare uppfattar lärarutbildningens fokus på digitalisering som ett verktyg i skolan. Undersökningens sammanfattning och slutsatser baseras på 1 346 intervjuer från 13 lärosäten.

Det framgår i rapporten att:

  •   En av tre lärarstudenter upplever att digitaliseringen på lärarutbildningen är låg. Över 30% av studenterna rankar den egna utbildningen som lågt digitaliserad. 42% av studenterna med hög datamognad anser att de inte är förberedda på att bedriva digitaliserad undervisning.
  •   Sex av tio efterlyser en ökad digitalisering på den egna utbildningen. Det finns skillnad med avseende på datamognad och studiemotivation där de som är mest datamogna och studiemotiverade i störst utsträckning vill se ökad digitalisering.
  •   Nästan hälften upplever att förberedelserna för att de som blivande lärarna ska kunna bedriva digitaliserad utbildning är dåliga eller mycket dåliga. Här är kritiken som mest tydlig och omfattande främst bland dem som deltagit i sin utbildning under längre tid. Generellt ökar missnöjet med utbildningen för varje termin. Siffran stiger till 60 procent för slutterminens studenter. De som går språklig eller samhällsorienterad inriktning är särskilt kritiska.

Rapporten sammanfattar att studenterna i huvudsak är positiva men kritik finns mot delar av utbildningen och att kritiken växer med tiden särskilt vad gäller frågan om digitalisering. De slutsatser som kan dras från undersökningen är att digitala hjälpmedel är ett tydligt prioriteringsområde. För att höja kvaliteten i utbildningen bör framförallt vissa områden förbättras såsom digitala hjälpmedel, förberedelser för att bedriva digitaliserad undervisning, prioriteringarna i undervisningen liksom arbetsuppgifter och case.

Olle Burell, skolborgarråd i Stockholms stad, lyfter teknikens möjligheter att sluta samman de klyftor som finns i vårt samhälle att göra kunskap tillgänglig för alla.

”Digitalisering i skolan är en demokratistärkande insats, precis som Berättarministeriets verksamhet. I Stockholms stad jobbar vi mycket mot skolledare och lärare, då det är de som måste leda utvecklingen på skolan och i klassrummet”, säger Olle Burell.

”En fråga som jag tar med mig från undersökningen är att lärare som kommit längre i utbildningen är mer missnöjda, det måste vi verkligen kika på. Jag var i Finland förra veckan och mötte lärarstudenter som fick en mycket handfast introduktion i läraryrket och undervisningen och blev mycket inspirerad”, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

En sammanfattande rapport av ”Lärarutbildning och digitalisering – en undersökning bland Sverige lärarstudenter 2016” finns att hämta på: www.berattarministeriet.se/undersokning