Multimodala texter blir vanligare – men hur ska de bedömas?

Multimodala texter blir vanligare - men hur ska de bedömasMultimodala texter blir vanligare – men hur ska de bedömas ?. Diskussioner kring skolans digitalisering kretsar i för hög utsträckning kring själva tekniken, i stället för hur den ska användas i praktiken. Multimodala texter blir vanligare och vanligare i skolan men hur de ska bedömas är fortfarande oklart för de flesta. Anna-Lena Godhe har forskat kring hur inställningen till de multimodala texterna ser ut, och hur de bedöms i dag.

Multimodala texter är texter där flera olika uttryckssätt finns med. Det kan till exempel vara kortare filmer där bild, ljud tal och skrift samspelar. Anna-Lena Godhe blev intresserad av så kallade multimodala texter när hon i sitt arbete som lärare stötte på elever som var bra på att berätta muntligt, men som när hon gav dem papper och penna och bad dem skriva en text ofta levererade rätt torftiga resultat. Hennes lösning blev att låta dem göra multimodala texter på datorer. Hon tyckte sig då se en förbättring i resultaten.

Fokus på bedömning
Sedan dess har mycket hänt i den tekniska utvecklingen så Godhe såg därför att ämnet var mer aktuellt att forska kring. Avhandlingens fokus på just bedömning kom till när Godhe var ute och samlade in material till studien eftersom att eleverna började fråga så mycket om hur de multimodala texterna skulle bedömas och hur de var relaterade till svenskämnet.
– Bedömningen är väldigt central i skolan. Eleverna tycker att det är roligt att göra multimodala texter, men om det inte är tydligt hur de ingår i bedömningen av kursen är de inte lika motiverade att genomföra uppgiften.

Tvetydiga uppgifter
Vad Anna-Lena Godhe kommer fram till i sin studie är att andra uttryckssätt än talad och skriven text ofta inte bedöms i så hög utsträckning. Det finns starka traditioner i skolan där man främst förlita sig på det skrivna språket vid bedömning.

– Det här innebär att det finns en risk att uppgifterna som delas ut till eleverna blir tvetydiga. Eleverna uppmanas att använda andra uttryckssätt, men de bedöms samtidigt sällan, säger Godhe.

Otydliga styrdokument
Det här leder till att elever som lagt mycket fokus på ljud och bild har svårt att förstå bedömningen av deras texter, eftersom vad de fokuserat på knappt finns med i den. Både lärare och elever uttrycker en osäkerhet kring bedömningen av dessa områden, vilket är något Anna-Lena tycker vi borde prata mer om när det gäller digitaliseringen av skolan. I hennes studie framkommer också att styrdokumenten inte ger mycket till stöd när det gäller multimodala texter. Anna-Lena Godhe menar att det är paradoxalt att textbegreppet verkas snävas in i styrdokumenten samtidigt som många elever i dag har tillgång till egna datorer – åtminstone på gymnasienivå.

Anna-Lena hoppas att hennes forskningsresultat ska leda till att flera skolor börjar diskutera hur man egentligen ska bedöma multimodala texter.
– Diskussioner kring skolans digitalisering kretsar ofta kring tekniken i sig själv, inte om hur de faktiskt används i praktiken. Det är viktigt att titta på förutsättningarna i ett klassrum och där är bedömning en viktig aspekt, avslutar Godhe.

Post Comment