Ny forskning: Inställningen till skolan påverkar betygen

Elevers inställning till och avsikter med sina gymnasiestudier påverkar hur de presterar i skolan, visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.

– De som har intentionen att läsa vidare ser till att prestera för att nå dit, säger Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation.

Malin Malmström och Anna Öqvist, Luleå tekniska universitet.

Luleå tekniska universitets forskare Malin Malmström och Anna Öqvist har studerat gymnasieelevers attityder, avsikter och prestationer i skolan och hur kopplingen mellan dessa faktorer ser ut.

– Det är något man tidigare gjort inom psykologin men inte inom skolans värld – det finns ganska lite forskning om ungas drivkrafter att studera vidare, säger Malin Malmström.

Den nya forskningsstudien är gjord bland 294 elever i Malmfälten som går sista året på gymnasiet, både på studieförberedande program och på yrkesprogram.

Resultatet visar att elever som har inställningen att högre utbildning i förlängningen leder till hög lön och ett varierat och stimulerande arbete, också anstränger sig för att prestera så att de blir behöriga att söka in till högskolan. Omvänt gäller att de elever som inte tror att högre studier för med sig dessa positiva effekter inte heller anstränger sig i samma utsträckning för att få godkända betyg.

– Det är inte de exakta betygen i sig som är intressanta, utan om eleverna blivit behöriga att söka till högre studier. Vi ser att intentionen spelar roll för prestationen i skolan, säger Anna Öqvist, lektor i pedagogik.

Hennes och Malin Malmströms tidigare forskning har visat att lärares ledarskap, socialt stöd och utbildningsmotivation är viktiga faktorer för att grundlägga ett intresse för högre utbildning.

– Vi måste börja redan i förskolan med att stimulera elevernas nyfikenhet. Det är en lång kedja som ska hänga ihop om man ska lyckas motivera och stimulera elever och öka deras intresse för högre utbildning, säger Anna Öqvist.

De båda forskarna konstaterar att det är ett problem att det, bland annat på den svenska glesbygden, är en låg andel unga som läser vidare. Samtidigt ställer arbetsgivare inom industrin och andra sektorer allt högre krav på teknisk kompetens hos de anställda.

– I Malmfälten är det 11-12 procent som läser vidare efter gymnasiet, medan rikssnittet ligger på mer än det dubbla. Det är ett problem för näringslivet överlag om rekryteringsbasen inte har den kompetensnivå som behövs för att konkurrera på nationell och internationell nivå. Skolan är en enormt viktig arena för den framtida kompetensförsörjningen, säger Malin Malmström.