Ny teknik omvandlar näver från spillprodukt till nya byggmaterial

Spännande och unika experiment med formpressning av näver i Sliperiets 3D-verkstad inom innovationsprojektet +Project bidrar till utvecklingen av nya material inom arkitektur, design och bygg.

Från vänster: Karin Jangert, Frida Bergner och Linus Carlsson framför den vakuumpress som använts under experiment med näver. Foto: Eva J:son Lönn

Näver, som är ett förnyelsebart och mångsidigt material, betraktas i dagsläget som en spillprodukt inom skogs- och träindustrin. Det vill forskarna inom innovationsprojektet +Project vid Sliperiet, Umeå universitet ändra på. Därför har de initierat spännande och unika experiment med formpressning av näver i Sliperiets 3D-verkstad, där mötet mellan traditionella hantverkskunskaper och nya tekniker leder till materialutveckling.

Tre personer står bakom experimenten: Karin Jangert, slöjdare och tränörd; Frida Bergner, arkitektstudent, och Linus Carlsson, volontär i FabLab Umeå. Trion kompletterar varandra:

– Frida har kunskaper inom formgivning och materialkunskap, Linus tillför kunskaper om lasertekniken, 3D-cad och design, och jag har kunskaper om bearbetning av trä, möbelsnickeri, samt viss kunskap i traditionell näverslöjd, säger Karin Jangert.

Gruppen bryter ny mark genom att kombinera traditionellt slöjdkunnande med moderna metoder för formpressning av näver, något som är mycket ovanligt inom traditionell näverslöjd. Hittills har de genomfört ett 40-tal olika experiment i att bearbeta näver vilket har lett till flera spännande upptäckter:

– Vi har sett hur olika presstekniker påverkar materialet på olika sätt beroende på presstid, hastighet och tryck. Vi har också varierat vattentemperaturen när vi har blötlagt nävret före pressning. Det var kul att se att när vi la näverremsor i vatten blev de töjbara som gummiband, en gammal traditionell teknik i slöjdsammanhang. Det var därifrån gruppen ursprungligen fick iden om formpressning, säger Linus Carlsson.

– När vi använde högt och långsamt tryck och lite värme blev nävret hållfast och samtidigt mjukt och följsamt som läder. Det överraskade mig, inflikar Frida Bergner.

Näver utmanar och fascinerar

På grund av nävrets komplexa egenskaper är det ett oerhört mångsidigt och i vissa stunder utmanande material, vilket fascinerar trion:

– Det är stor skillnad på olika näverbitar. De kan vara tunna eller tjocka och ha korta eller långa lenticeller (barkporer). Materialet är dessutom väldigt lätt, vattenavvisande och har rötskyddsegenskaper. Det blir mjukt och töjbart när det värms upp. Kyls det ner igen behåller materialet formen. Dessutom innehåller näver ett vax, som när värme, tryck och vatten tillförs, blir till ett naturligt lim, säger Frida Bergner.

Vad tror ni det kommer att finnas för framtida nya användningsområdet för näver i boendemiljöer?

– Näver kan användas i väggpaneler och för avskärmning av rum. Med formpressning går det nämligen att få ljudet att studsa på olika sätt. Näver som traditionellt har använts för att skydda byggnader mot regn och markfukt kan även vara användbart i andra sammanhang där vattenavstötande ytmaterial krävs, säger Karin Jangert.

När trion är klara med experimenten kommer de använda sina nyvunna kunskaper för att ta fram materialprover för en framtida väggpanel och formge en sittmöbel i näver. Prototyperna kommer finnas till beskådande under +Projektets Expo som pågår 30 maj – 31 augusti på Sliperiet, Umeå universitets innovations- och samverkansmiljö på Konstnärligt campus.