Outnyttjade medel vid statliga lärosäten

Statliga universitet och högskolor har sparat ihop över tolv miljarder kronor i oförbrukade anslag och andra överskott.

Riksrevisionen konstaterar att detta är ineffektivt resursutnyttjande och efterlyser tydligare styrning från regeringens sida.

När universitet och högskolor inte gör av med sina forsknings- och utbildningsanslag, eller får andra överskott, bildas så kallat myndighetskapital. De statliga lärosätenas myndighets­kapital är större än någonsin och uppgår till 12,3 miljarder kronor. Riksrevisionen har därför granskat om resurserna används effektivt, och om regeringens styrning fungerar bra.

– Granskningen visar att lärosätena har haft svårt att omsätta höjda anslag i forskning och utbildning. Sedan 2007 har de fått ökade intäkter med närmare 20 miljarder kronor, men nästan 40 procent ligger kvar som sparade medel. Det kan ur ett statsfinansiellt perspektiv inte anses vara ett effektivt resursutnyttjande, säger riksrevisor Helena Lindberg.

– Lärosätena behöver kunna spara pengar för kommande åtaganden och oförutsedda händel­ser. Men oförbrukade anslagsmedel i så här stor omfattning tyder på att delar av verksam­heten försenats eller inte blivit av, säger Keili Saluveer, projektledare för granskningen.

De flesta lärosäten har vidtagit åtgärder för att bromsa utvecklingen och myndighetska­pitalet har börjat minska vid hälften av lärosätena. Samtidigt finns flera problem kvar, och Riksrevisionen konstaterar att regeringen kan utveckla sin styrning på området.

– Lärosätena har större ekonomisk frihet än andra statliga myndigheter. Vi bedömer dock att regeringen utifrån den betydande tillväxten av myndighetskapital borde ha vidtagit åtgärder och informerat riksdagen om utvecklingen, säger Keili Saluveer.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förbättra sin styrning genom att bland annat tydliggöra förutsättningarna för myndighetskapital vid de statliga lärosätena, samt att överväga kriterier för hur stora myndighetskapitalen får bli. Dessutom bör regeringen regelbundet informera riksdagen om utvecklingen på området.

De statliga universiteten och högskolorna rekommenderas att utveckla uppföljningen av myndighetskapitalet, och på ett bättre sätt tydliggöra hur stor del av pengarna som är fria och hur stor del som är öronmärkta för kommande verksamhet.

Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats

Varför sparar lärosätena? – En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor (RiR 2017:28)