På väg mot en nationell biblioteksstrategi: För ett Bibliotekssverige i den digitala tidsåldern

I en tid av filterbubblor och fake news kan biblioteken vara jämlika, fullständiga och neutrala källor till information.

Men för att behålla sin relevans måste de ställa om till den digitala tidsålderns utmaningar. Nu presenterar sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi sitt utkast till den kommande strategin – för ett Bibliotekssverige som stärker demokratin.

Digitaliseringen har öppnat upp en värld av kunskap och information som är både underbar och farlig. Bibliotekens förmåga att stödja invånarna i sitt kunskapssökande har en avgörande roll för demokratin.

Här finns mänsklighetens samlade kunskap och erfarenhet i tryggt förvar. Men när informationsmängden på nätet exploderar ställs biblioteken inför nya hot, hinder, utmaningar, möjligheter och problem.

Kungliga biblioteket (KB) har i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Arbetet utförs vid sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi, som leds av Erik Fichtelius.

I mars 2019 ska ett slutgiltigt förslag lämnas över till regeringen, men redan nu presenteras ett utkast med en lång rad förslag på åtgärder för att stärka det svenska biblioteksväsendet.

Det här är några exempel:

  • En genomgripande översyn och modernisering av pliktlagen. I dagsläget är lagen svår att tillämpa på audiovisuella medier och omfattar dessutom inte sociala medier. Risken är att viktiga delar av vårt kulturarv går förlorade.
  • Nationella digitala bibliotekstjänster för alla. Permanent finansiering och drift av digitala lästjänster för barn, och ett generellt uppdrag till Sveriges nationalbibliotek, KB, att ansvara för digitala bibliotekstjänster.
  • Ett tydligare uppdrag till KB som nationellt bibliotek med ansvar för samordning, digitalisering, förhandlingar, avtalslösningar, fördelning av utvecklingsmedel, biblioteksjuridisk rådgivning och stöd till mångspråkig biblioteksverksamhet.
  • Stärkt skolbiblioteksverksamhet, både analogt och digitalt, som ett pedagogiskt stöd för eleverna. Det behövs också ökade resurser till biblioteken inom folkhögskolor och vuxenutbildning.
  • Bättre genomslag för barnperspektivet i biblioteksverksamheten, med tydliga satsningar på utbud och verksamhet för barn och unga.
  • Fortsatta satsningar på bibliotekens arbete med integration och inkludering och ett förbättrat utbud och samordning av medieförsörjningen på mångspråkighetsområdet.
  • Prioritering av arbetet för öppen tillgång av vetenskapliga publikationer. Det globala förlagsmonopolet behöver mötas med större tuffhet av det samlade vetenskapssamhället.
  • Fler utbildade bibliotekarier till folkbibliotek och högskolebibliotek. Det går två sökande på varje utbildningsplats, det finns för få platser och för få forskare på biblioteksutbildningarna.

På väg mot en nationell biblioteksstrategi: Kom med synpunkter fram till 31 oktober
Bifogat det här pressmeddelandet finns hela rapporten Från ord till handling – På väg mot en nationell biblioteksstrategi. Rapporten är ett första utkast till den nationella biblioteksstrategin som ska slutredovisas i mars 2019 och fastställas av regeringen. Det är väsentligt att så många aspekter av biblioteksverksamheten som möjligt speglas i strategin.