Hem KRÖNIKOR Så bidrar digitala verktyg till mer aktiva elever

Så bidrar digitala verktyg till mer aktiva elever

Publicerat av: Redaktionen

När man pratar om skolans digitalisering ser en del framför sig elever som sitter med näsan i varsin skärm och därmed blir mer passiva.

Ingenting kunde vara mer fel, anser gymnasieläraren Patricia Diaz, som ser att digitala verktyg ger helt nya möjligheter att aktivera eleverna under lektionstid.

Så bidrar digitala verktyg till mer aktiva elever

Patricia Diaz är språklärare, föreläsare och författare. I snart 10 år har hon undervisat i engelska och spanska på gymnasiet, oftast i en-till-en-miljö, det vill säga där alla elever har var sin digital enhet. Hon har skrivit böcker om hur man kan använda digitala verktyg i undervisningen och har dessutom en halvtidstjänst på KTH som pedagogisk utvecklare.

”När jag började jobba som lärare insåg jag ganska snabbt att datorer är en väldigt bra resurs, men som vi kanske inte utnyttjar optimalt i dag. Det gäller att gå från att använda dem som dyra skrivmaskiner till att hitta ett sätt som verkligen är givande för eleverna i lärandet. Detta känner jag att vi kan utforska mer tillsammans – ta reda på vad som funkar i undervisningen, för att stimulera, motivera och skapa engagemang. För det finns ju inte bara en massa roliga grejer man kan göra, utan också väldigt mycket matnyttigt som kan kopplas till lärandet på olika sätt.”

Olika typer av digitala verktyg i skolan

Enligt Patricia Diaz kan man dela in digitala verktyg i två övergripande grupper. Dels verktyg som underlättar samarbete och kommunikation, både mellan eleverna och mellan lärare och elever – och dels digitala läromedel, där ett kvalitetssäkrat ämnesinnehåll kopplat till kurs- och ämnesplaner förmedlas i ett digitalt format.

”Inom båda dessa områden finns det beprövade plattformar man kan använda. De största och mest etablerade brukar vara mycket enkla att komma igång med och använda tillsammans med eleverna. Man ska inte vara rädd för att klicka sig igenom och prova sig fram. Om det finns en sådan tillgänglig på skolan kan man också fråga en IKT-pedagog, som ju är expert inom området och vanligtvis har som uppgift att hjälpa till.”

Patricia Diaz har använt flera olika digitala läromedel, och ser dem som en stor tillgång i det dagliga undervisningsarbetet.

”I början var de kanske mest som en lärobok på datorn, men i dag har området utvecklats rejält och många använder det digitala formatets möjligheter på ett bra sätt. De digitala läromedlen är guld värda i den tid vi lever i nu, med ett enormt informationsflöde. Som lärare tar det lång tid att plocka ihop allt material själv och kvalitetssäkra det, och där är riktigt bra digitala läromedel oerhört värdefulla. Inledningsvis kan man följa det upplägg som förlaget gjort, för att successivt våga ta ut svängarna och lägga till egna vinklar och övningar.”

Digitala läromedel ger aktivare lektioner

På många skolor har man sett att digitaliseringen öppnar helt nya möjligheter i undervisningen. Exempelvis har arbetssättet flipped classroom slagit igenom stort på flera håll. Det innebär att man vänder på den traditionella modellen, där läraren lär ut ett innehåll och eleverna sedan går hem och tränar på det. I stället får eleverna i förväg ta del av ett digitalt material med själva grundinnehållet och kan sedan komma väl förberedda till lektionerna, där man kan fokusera på reflektion, dialog och samarbete kring innehållet.

”Så det handlar inte alls om att eleverna ska sitta och jobba på olika digitala plattformar hela lektionerna. Mycket av det arbetet kan de göra hemma. Då kan vi få en helt annan aktivitet på lektionerna, där alla elever kan involveras både analogt och digitalt. Detta ger eleverna möjlighet att förstå och ta till sig innehållet, och på så vis skapa sin egen kunskap. En effekt av den ökade aktiviteten är också att ingen elev kommer undan med att ”sitta av tiden” vilket ju faktiskt är bra för alla.”

Låt digitala verktyg stödja pedagogiken

Patricia Diaz inser att det är lätt att bli både hänförd och lite osäker inför alla nya digitala verktyg och möjligheter som erbjuds. Hon menar att man i så fall bör backa och ställa sig frågan: vad är det jag vill uppnå?

”Allt man gör som lärare ska först och främst utgå från den pedagogiska grundtanken. Sedan kan man leta efter olika verktyg som understödjer denna och ställa frågan: passar verktyget den här elevgruppen och de individer som finns där? Kommer det att hjälpa mig att uppnå mina pedagogiska mål?”

”Nu med GDPR måste man också vara försiktig och se till att elevernas personuppgifter inte lagras på ett sätt som är otillåtet. Om man är osäker kan man stämma av på skolan med någon som är insatt, exempelvis en IKT-pedagog. Som tumregel kan man säga att de verktyg där eleverna inte behöver registrera sig eller där deras identitet inte lagras är OK att använda.”

Digitaliserad skola en del av nya läroplanen

Patricia Diaz ser att digitala arbetssätt och läromedel kommer mer och mer ute på skolorna men att det är långt kvar till att uppfylla det som står i den reviderade läroplanen som gäller från 1 juli 2018.

”Där finns många skrivelser om digitalisering som visar att man som lärare nu är ålagd att jobba digitalt. Sen har inte alla de praktiska förutsättningarna ännu vad gäller infrastruktur som utrustning och nätverk. En del har heller inte den kunskap som krävs för att genomföra detta på ett bra sätt. Här måste vi hjälpas åt. En fördel är att man som lärare är i gott sällskap – det finns dels många som kan och vill hjälpa till, dels är man heller inte ensam om att behöva vägledning.”

Fyra tips för att komma vidare med digitaliseringen, enligt Patricia Diaz.

  • De flesta skolor har i dag någon slags lärplattform (LMS-system) och någon molnbaserad arbetsplattform (exempelvis Google Suite eller Office 365). Fokusera på att lära dig dessa. Komplettera med digitala läromedel från utvalda förlag och du är hemma.
  • Var inte rädd för att prova. Plattformar och läromedel är utformade för att vara enkla att använda, och ingenting förfärligt kan hända om man gör lite fel i början.
  • Gå med i grupper på Facebook (exempelvis IKT-verktyg, Flippa klassrummet, iPads i förskola och skola). Där finns en massa kloka personer att fråga, och du kan börja med att läsa alla trådar som redan finns kring de frågor du har.
  • Utgå alltid ifrån din pedagogiska grundtanke och låt de digitala verktygen stödja den så att du känner att du hela tiden står på fast mark.

Text av Nationalencyklopedin, läs hela artikeln här. 

Läs mer om NE:s digitala läromedel och tjänster för skolor

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>