Skolan behöver läromedel

Totalt sett fortsätter skolornas inköp av förlagsproducerade läromedel att minska, inräknat de nya digitala läromedlen.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare

Visserligen kan en viss ökning skönjas för de digitala, men den ökningen kompenserar inte för minskade inköp av analoga läromedel.

I botten ligger ett gammalt inrotat läromedelsförakt som ursprungligen infann sig redan i slutet av 70-talet, det vill säga under den period då den så kallade flumpedagogiken präglade skoldebatten.

Skolornas inköp av läromedel har successivt minskat i stort sett varje år sedan 1975. Ett uttalat skäl till att lärare valde bort de heltäckande läromedlen var att de i alltför hög grad ansågs styra undervisningen. Läraren ville vara herre i eget hus.

Istället för att nyanskaffa läromedel från förlagen började lärare allt oftare ersätta de ordinarie läroböckerna med stenciler, lärarens egna texter och mängder av kopior. Under senare år har material hämtat från nätet tillkommit, ofta benämnt fira lärresurser.

De lärresurser som har ersatt de förlagsproducerade läromedlen i undervisningen är sällan granskade vad avser saklighet och objektivitet. Ofta är de inte heller granskade ur någon annan aspekt.

Förlagsproducerade läromedel granskas alltid av för ändamålet kvalificerade förlagsredaktörer och inte sällan även av externa ämnesexperter.

När idag falsk och felaktig information breder ut sig alltmer i praktiskt taget alla förekommande medier förefaller det mer än rimligt att skolan så långt det är möjligt ska få vara en fredad zon.

En skaplig garanti för att de läromedel som används i undervisningen inte är smittade av demagogi, propaganda och felaktigheter är alltså att använda förlagsproducerade läromedel.

I den nu pågående digitaliseringen av skolan har förlagen sökt att efterkomma skolans behov av digitala läromedel. Idag finns digitala läromedel i praktiskt taget alla ämnen, för samtliga årskurser i grundskolan.

Men skolorna tvekar och anskaffningen uteblir ofta.

Den krympande försäljningen gör att läromedelsförlagen blir allt färre och att de som fortlever successivt tvingas dra ner på verksamheten.

Det har tagit runt hundra år att bygga upp den kapacitet av läromedelsproduktion som fortfarande finns i vårt land.

Om inte utvecklingen vänder och efterfrågan på förlagsproducerade läromedel ökar så är risken stor att svensk skola inom en inte alltför avlägsen framtid går miste om tillgång till fullgoda läromedel i ett antal ämnen i ungdomsskolan.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare