Den svenska skolan måste bli mer digital och lärarna måste få visa vägen framåt.
Men de digitala förutsättningarna är långt ifrån likvärdiga för lärare och elever i Sverige. Därför presenterar Lärarförbundet idag tre åtgärder för att digitaliseringen av skolan ska kunna ta fart.
Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser. Det handlar om grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik samt förmågan att kunna använda internet på ett säkert och kritiskt sätt.
Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande
Men hur är det ställt med det digitala utvecklingsarbetet i den svenska skolan? Av Skolverkets senaste uppföljning på området »IT-användning och IT-kompetens i skolan« framgår det att lärarnas behov av stöd och kompetensutveckling är ordentligt eftersatt.
Nästan 60 procent av lärarna säger att de behöver mer kompetensutveckling för att kunna använda digitala pedagogiska verktyg.
– Digitala och tekniska verktyg blir bara hjälpmedel om lärarna kan använda dem och får avgöra när och hur de ska användas. Huvudmännen måste säkerställa att lärare får tid för kontinuerlig kompetensutveckling och tid för att omsätta de nya kunskaperna, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
År 2022 ska de digitala förutsättningarna för lärare och elever vara likvärdiga, enligt Skolverkets förslag till nationell IT-strategi. För att nå dit krävs stora satsningar på att säkra tillgången på digitala verktyg, förstärka forskningen och garantera kontinuerlig kompetensutveckling. Lärarförbundet vill därför se följande satsningar på plats:
- Strategisk plan. Sveriges kommuner och fristående skolor måste omgående upprätta en strategisk plan för hur de ska säkra tillgången på digitala verktyg för lärare och elever.
- Mer kompetensutveckling. Både på ett nationellt och lokalt plan måste det säkerställas att lärare ges möjlighet till digital kompetensutveckling, till exempel inom de nationella skolutvecklingsprogrammen. Lärare måste också få tid till kollegiala diskussioner kring digitalisering för att kunna utveckla undervisningen.
- Ökade anslag till forskning . Forskningen om digitaliseringens betydelse och utveckling måste förstärkas. Vi behöver fler forskande lärare och fler forskningsmiljöer där nya digitala verktyg kan utvecklas, beprövas och anpassas till elevers och skolverksamhetens behov.
– Målsättningen i den nationella IT-strategin är inte självuppfyllande. Nu måste skolans huvudmän lägga på ett kol och visa på både förändringskraft och målmedvetenhet i sina investeringar och prioriteringar, säger Johanna Jaara Åstrand.
