Skolans digitala vision

Vilken är skolans roll i ett digitaliserat samhälle, när internet öppnat upp för information att flöda fritt mellan människor, länder, företag och institutioner?

Foto: Shutterstock | Vad händer när Artificiell Intelligens, VR/AR och annan banbrytande teknik på allvar börjar spegla utbildningslandskapet?

Och vad händer när Artificiell Intelligens, VR/AR och annan banbrytande teknik på allvar börjar spegla utbildningslandskapet?

Frida Monsén, författare till Digital kompetens i skolan och i klassrummet har tillsammans med Natur & Kultur och Digilär tagit fram Skolledarens guide till digitalare undervisning. Den här texten har sin utgångspunkt i den, och här djupdyker vi i skolans roll och får också ta del av en omvärldsspaning.

Den digitala visionen behöver spegla både de kompetenser som en elev behöver här och nu för att delta i det digitala samhällslivet, samtidigt som blicken behöver vara stadigt fäst vid horisonten. Hur förbereder vi eleverna för ett framtida arbetsliv som med all säkerhet kommer präglas av digitaliseringen på ett sätt som vi inte ens kan föreställa oss idag?

För att ta avstamp i det som är här och nu, skolans uppdrag att utbilda eleverna i de olika ämnena och fostra demokratiska och ansvarstagande medborgare, så behöver digitalisering integreras i de processer som tillhör vardagen. Hur kan digitala resurser, kompetenser och arbetssätt stärka elevernas förutsättningar att nå goda resultat i ämnena, och delta på ett ansvarsfullt sätt i samhällslivet?

Jag brukar dela in detta i fyra olika områden:

hantera, skapa, dela och förstå.

Hantera

Hantera innebär att kunna söka, granska och använda information från nätet på ett bra sätt. Eleverna ska lära sig att använda internet som en trygg och säker kunskapskälla samt kunna fördjupa och integrera olika källor i sin kunskapsprocess. Det innebär också att kunna hantera tiden och må bra i en digital arbetsmiljö som gör oss tillgängliga dygnet runt.

Skapa

Skapa innebär att kunna använda digitala verktyg och processer för att uttrycka sig, lösa problem och presentera innehåll och liknande. Digitalt skapande fungerar bra i ett elevaktivt arbetssätt och hjälper till att processa och fördjupa teoretiska kunskaper.

Dela

Dela innebär att ha kunskap om etik och förhållningssätt på nätet samt de regler som finns om delning av egna och andras resurser. Att vara medveten om både skrivna regler och etiska förhållningssätt gör oss bättre rustade att delta i samhällslivet på nätet.

Förstå

Vi behöver förstå hur digitaliseringen, kod och algoritmer påverkar oss i vardagen. Om vi till exempel ser sambanden mellan våra aktiviteter på nätet och hur algoritmer styr sökresultaten därefter, blir vi inte lika lätt påverkade av reklam och andra budskap. Vi behöver också kunna dra egna slutsatser kring hur digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden i framtiden för att kunna göra bra aktiva val.

Dessa områden kan sedan integreras i en digital vision som uttrycker vad skolan vill uppnå med detta arbete:

“Digitala resurser och källor är en självklar och naturlig del i våra elevers kunskapsprocess. Våra elever har goda strategier för att söka, hantera och fördjupa innehåll kopplat till information de hittar på nätet vilket lägger grunden för ett livslångt lärande.”

“Vi vill att arbetet med digitala verktyg ska leda till ett lustfyllt lärande där alla elever får utvecklas till sin unika särart med möjlighet att använda sin kreativitet och lösa problem med hjälp av digital teknik”.

”Våra elever får genom kontinuerliga diskussioner kring etik och förhållningssätt på nätet möjlighet att utvecklas till digitalt kompetenta medborgare som deltar i samtalet på sociala medier med respekt för allas olika värderingar och lika värde.”

För att inte tappa höjd, kan det också vara roligt att leka med tanken att skolan har obegränsat med resurser, och måla upp en drömbild kring vad teknik skulle kunna göra för skolan i framtiden:

  • Hur har VR förändrat SO-undervisningen?
  • Hur har språkteknologi förändrat flerspråkiga elevers möjlighet att delta i undervisningen på samma villkor som alla andra?
  • Hur har Learning analytics gjort det möjligt för varje elev att få perfekt anpassade matte-uppgifter samtidigt som läraren lägger mindre tid på administration och mer tid på att handleda eleverna?
  • Har varje lärare en egen robotassistent?

Månadens fenomen
VR/AR är redan på allas läppar, och spås få ett större kommersiellt genomslag runt år 2020 då tekniken förväntas ha blivit tillräckligt användarvänlig ur ett konsumentperspektiv. Vem minns inte de första, klumpiga mobiltelefonerna?! VR/AR spås revolutionera skola och utbildning, till exempel med möjlighet till avancerade, virtuella hands-on träningsprogram, möjlighet att resa och besöka andra platser och tider utan att lämna klassrummet och möjlighet att träna språk i verklighetsliknande situationer. Det många fortfarande ser som en utmaning är användarens isolering i VR-upplevelsen, ett problem som dock inte finns med AR (den teknik som används i Pokemon Go).

Månadens omvärldsspaning
Den 28 mars har Spielberg-filmen Ready Player One premiär, som utspelar sig i ett dystopiskt samhälle där många människor tar sin tillflykt till OASIS, en öppen spelvärld som utspelar sig i Virtual Reality.

Därför ska du se den
Filmen belyser en mängd nutida, tekniska fenomen och dess påverkan på individ och samhälle. VR, Gamification och verklighetsflykt för att nämna några. Om du inte vill vänta på filmen finns boken med samma titel (Ernest Cline) att läsa. Här kan du också läsa en längre reflektion från VR-Sverige om vad du kan förvänta dig av boken/filmen.

Texten ovan är har sin utgångspunkt i Skolledarens guide till digitalare undervisning. Guiden har tagits fram av Natur & Kultur och Digilär i samarbete med Frida Monsén.