Skolans digitalisering handlar om mer än datorer

Under den senaste månaden har skolans digitalisering diskuterats i diverse sammanhang.

Å ena sidan hamnar regeringen i skottgluggen för att de inte har förmått att klubba igenom Skolverkets it-strategi som ställer krav på att alla elever ska ha en egen digital enhet. Å andra sidan har det skrivits debattartiklar om huruvida det vore bättre att strunta i att ha digitala enheter i skolan. Att helt enkelt återgå till den typen av svensk skola som åtminstone dess förespråkare minns som så framgångsrik förr i tiden.

Dessa båda synsätt ställda mot varandra ger om inte annat en bra bild över hur komplicerad sakfrågan är, eller åtminstone upplevs vara. Antingen har alla en egen enhet på skolbänken eller så ska det inte finnas teknik i skolan överhuvudtaget. Men, att helt bortse från att samhället faktiskt har digitaliserats, att i princip allt sker digitalt idag och att skolan skulle släppa ut elever helt oförberedda på vad som krävs för att leva och verka i en modern värld rimmar väldigt illa med de svenska ambitionerna om att vara världsledande som it-nation. Det kommer helt enkelt inte att hända.

Däremot går det absolut att förstå varför dessa åsikter då och då framkommer. Att sätta en digital enhet i händerna på varenda förstaklassare utan vidare tanke kommer nämligen inte heller att göra Sverige världsledande. I bästa fall blir den digitala enheten en dyrare version av fysiska skrivböcker. I sämsta fall något som distraherar eleverna och ger oss sämre skolresultat. Vad det handlar om är helt inte självändamålet att digitalisera skolan. Det handlar om att anpassa skolan till en digitaliserad värld. Att använda digitala verktyg för att på bästa sätt utbilda och förbereda våra barn för framtiden.

Receptet på framgång
Alla digitaliseringsförespråkare inklusive Skolverket är helt överens om att receptet på framgång består i en blandning av teknik och kompetensutveckling av de pedagoger som ska leda våra elever. Exakt hur det ska gå till, vilka insatser som ska göras och i vilken ordning de ska utföras kan däremot diskuteras. Inget konstigt med det. Behovet skiljer sig naturligtvis beroende på en mängd olika faktorer såsom erfarenhet, intresse och förutsättningar. Vikten av att ta reda på hur det ser ut i just din kommun, skola eller i ditt lärarlag kan därmed inte underskattas.
Utan en genomlysning av nuläget är det helt enkelt inte möjligt, eller kräver åtminstone en stor portion tur, för att kunna navigera framåt i rätt riktning. Och vilken är förresten rätt riktning? Exakt lika viktigt som att veta vilket som är utgångsläget är det att veta vilket som är målet. Vad vill vi ha uppnått på just den här skolan, eller i den här kommunen om ett, två eller tre år?

Strategin är a och o
Skolverkets it-strategi kritiseras ibland för att vara för fokuserad på att varje elev ska ha en egen digital enhet med tanke på att detta i sig självt inte är svaret på frågorna kring hur skolan ska bli digital på samma sätt som det omgivande samhället. Det är helt enkelt bara ett av verktygen för att nå dit. Ett ännu viktigare verktyg är dock nämnda nulägesanalys och målbild samt inte minst strategin för att binda samman dessa två. Och nu närmar vi oss något som är väldigt intressant. Enligt Skolverkets siffror är det endast 60% av grundskolorna och 67% av gymnasieskolorna som har en it-strategi. Med tanke på vilka investeringar samhället står inför när det gäller att köpa in digitala enheter så är det en alarmerande låg siffra. Det är inte många andra liknande investeringar som skulle göras utan nuläge, målbild och strategi.

Det är också här kritiken mot att regeringen inte lyckats klubba strategin blir en aning snedvriden. Det går att förstå varför investeringstakten avtagit en aning i väntan på detta. Men det är inte rimligt att digitaliseringstakten i form av det strategiska arbetet följer i samma spår. Istället är det ett ypperligt tillfälle att fundera på frågor som; hur ser nuläget ut i vår organisation? Hur ska vi kunna erbjuda den bästa skolan i den digitaliserade världen? Eller, hur säkerställer vi att just våra pedagoger har de kunskaper som krävs?

Vid tangenterna, Robert Malmgren Försäljningschef Skola