Skolever testar NTA’s kommande digitala låda

”Återkopplingen från eleverna i det här arbetet är ovärderlig.”

Så säger Ewa Erixson-Carlquist – anställd av KTH som stöd åt NTA* för att utveckla aktivitetslådor inom Naturvetenskap och Teknik för landets skolor. Jag träffar Ewa när hon är ute och testar den kommande lådan med arbetsnamnet ”Minitema i programmering.” Vi befinner oss i en skola norr om Stockholm där elever i åk 6 får testa på lådans två första uppdrag ”Lär känna din microbit” och ”Fysisk microbit”.

Klassens matematiklärare lånar ut sina elever till Eva vid två lektionstillfällen. Hon serverar eleverna programmeringsuppdrag som de ska lösa. I första uppdraget handlar det om relativt enkel blockprogrammering. Vid det här tillfället har vi sådan tur att eleverna hittar missar i uppdragsinstruktionerna.

”Det blinkar fast det inte ska det”, säger en flicka och visar upp en blinkande bokstav på sin datorskärm.

”Det är just det här som är så bra”, säger Ewa. ”Ni hittar sådant som vi missar när vi sitter vid våra skrivbord och skapar uppgifterna.”

För mig berättar hon sedan att det är väldigt bra att de här eleverna har programmerat lite innan hennes besök eftersom det gör att de har ögon för det vi på digitalspråk skulle kunna kalla buggar i systemet.

Lektionen flyter på och barnen skapar textremsor, blinkande symboler och små musikstycken med hjälp av programmering. Det är tydligt att det här är ett område som roar barnen och triggar dem till att pröva och ompröva. När lektionen är slut får Ewa en spontan applåd av eleverna och de ser glada ut när hon berättar att fortsättning följer imorgon.

Efter lektionen har Ewa Erixson-Carlqvist och jag en pratstund. Hon berättar att den ganska självklara bakgrunden till projektet är de nya skrivningarna i kursplanen där digitalisering och programmering ska vara en del av undervisningen i framför allt matematik och teknik. NTA har tagit fasta på direktiven och har med ekonomisk hjälp från Smartare elektroniksystem som är en branschorganisation för elektronikföretag givit KTH uppgiften att utveckla den första digitala NTA-lådan..

Lite bråttom verkar det vara. De två första delarna som nämndes ovan ska vara klara nu i juni. De två följande uppdragen med arbetsnamnen ”Microbiten styr ett kretskort” och ”Hitta egna lösningar på vardagsproblem” ska bli klara någon gång under nästa läsår. Arbetet med att ta fram lådan gör Ewa på KTH tillsammans med kollegan Anders Martinsen.

De deltagande skolorna är med på grund av att de anmäler sig. En passning till landets skolor är att anmäla intresse för projekt som det här. Att vara med vid framtagande av olika typer av läromedel har flera värden. Dels är man med och säkrar nivåerna, materialet blir med andra ord anpassat för den åldersgrupp det riktar sig till. Dessutom ligger det i linje med direktiv om elevinflytande att ge eleverna ett faktiskt inflytande över de läromedel som många skolor kommer att arbeta med.

Mattias Lundqvist

*Fotnot: NTA Skolutveckling(Naturvetenskap och Teknik för Alla) är en ekonomisk förening. En ickekommersiell sammanslutning av huvudmän för förskola och grundskola. Både kommuner och fristående verksamheter finns representerade bland medlemmarna. Föreningen ansvarar bl a för att utveckla temaområden inom NO, matematik och teknik. (Källa: ntaskolutveckling.se)