Skolkommissionens slutbetänkande överlämnat till regeringen

Skolkommissionen överlämnat igår sitt slutbetänkande ”Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet” (SOU 2017:35) till utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Nyckeln till förbättrade kunskaper och stärkt likvärdighet är att stärka och utjämna förutsättningarna för hög kvalitet i undervisningen i hela skolsystemet. Det är utgångspunkten för Skolkommissionens förslag som bildar en samlad strategi. Ett viktigt inslag i strategin är ett stärkt statligt engagemang genom ökat stöd och tydligare styrning av skolan.

Nationella målsättningar
Skolkommissionen satte i sitt delbetänkande 2016 upp förbättringsmål för skolresultaten, undervisningens kvalitet och likvärdigheten. Målsättningarna ska förankras brett i skolväsendet och följas upp nationellt och lokalt.

Skolhuvudmän med tillräcklig kapacitet
Alla kommuner och ägare till fristående skolor måste ha förmåga att följa hela sin verksamhet, upptäcka och analysera brister och utvecklingsbehov och sätta in förbättringsåtgärder. De måste kunna styra och fördela resurser så att de används rationellt och ha förmåga att anordna effektiv och vetenskapligt förankrad kompetensutveckling för sina lärare och rektorer. Många huvudmän behöver ett aktivt stöd för att nå denna kapacitet. Därför ska staten bygga upp en stödjande och stärkande verksamhet genom en skolmyndighet på regional nivå. Ett ökat samarbete och samverkan mellan skolor och huvudmän, skolmyndigheten, lärosäten och näringsliv skapar starka utvecklingsmiljöer för skolväsendet i regionen. Gymnasieskolans planering och dimensionering behöver förändras med ett stärkt nationellt ansvar, så att utbudet av nationella program blir mer likvärdigt över landet och resursanvändningen mer rationell.

Behovsstyrd resursfördelning
Resursfördelningen i skolan är inte tillräckligt behovsstyrd. Kommissionen föreslår en statlig delfinansiering till undervisning och elevhälsa. De statliga medlen fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Många huvudmän får därmed avsevärt förstärkta resurser och får stöd i att utnyttja dem på ett evidensbaserat sätt, t.ex. att fördela lärar- och skolledarresurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen. På sikt bör den statliga resursstyrningen stärkas ytterligare. Kommissionen vill också se ett nationellt sammanhållet system med forskningsbaserade metoder och arbetssätt när det gäller insatser för elever i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten ska vara att tidigt förebygga skolsvårigheter i stället för att sent i utbildningen försöka reparera följderna av dem.

Kompetensförsörjning
Tillgången på lärare ska förbättras genom fler behörighetsgivande och behörighetskompletterande utbildningar vid sidan av de reguljära lärarutbildningarna. Lärarprogrammens kvalitet förbättras genom samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän och en förstärkt vetenskaplig grund. Systematisk och vetenskapligt förankrad kompetensutveckling, som bygger på ett stärkt samband mellan praktik och forskning, kollegialt lärande och externt stöd ska utvecklas och göras brett tillgänglig.

Professionsprogram för lärar- och skolledaryrkena
Kommissionen föreslår ett professionsprogram med syftet att främja lärares och skolledares professionella utveckling. Ett antal kvalifikationsnivåer och utvecklingsspår etableras med tydlig koppling till kompetensutveckling. Staten och huvudmännen ska värna lärarnas och rektorernas kärnuppdrag: undervisning respektive organisation och ledning av skolan.

En god miljö för lärande och utveckling
Kommissionen föreslår insatser för att främja en god lärandemiljö som kännetecknas av trygghet och studiero, en tillgänglig och stödjande elevhälsa samt stöd och stimulans av hög kvalitet. Det behövs mer kunskap om effektiva metoder och arbetssätt inom dessa områden som är viktiga för alla elevers lärande och välbefinnande. Läroplanerna ska förtydligas när det gäller  trygghet och studiero, elevens eget ansvar för skolarbetet samt skolans uppdrag att främja elevers hälsa och välbefinnande, i syfte att ge tydliga signaler till elever, vårdnadshavare och alla som arbetar i skolan.

Likvärdighet, skolval och minskad skolsegregation
Skolsegregation utifrån socioekonomisk och etnisk bakgrund riskerar leda till kvalitetsskillnader mellan skolor och till ökade spänningar i samhället och måste motverkas. En ökad likvärdighet höjer också enligt internationella erfarenheter den nationella resultatnivån. Strategin som helhet med alla dess förslag syftar till stärkt likvärdighet. Kommissionen vill också att alla skolhuvudmän ska sträva efter socialt allsidigt sammansatta skolor. Ett system med aktivt skolval till förskoleklass och grundskola föreslås, där vårdnadshavare och elever får stöd inför valet genom saklig och rättvisande information. Kommissionen vill även ha förändrade regler för hur urval ska gå till när antalet sökande överstiger antalet platser.

– Skolkommissionens nationella strategi lägger grunden för en stabil och långsiktig resultatförbättring så att skolan får en stark roll för integration, individers utveckling samt tillväxt. För att strategin ska lyckas är det nödvändigt med en bred uppslutning, konsekvens och uthållighet från alla med ansvar för skolan, säger kommissionens ordförande professor Jan-Eric Gustafsson.