Det är stora skillnader på hur aktivt kommuner arbetar med modersmål i förskolan.
I dag är var femte barn i Sverige flerspråkigt och Skolverket har nyligen föreslagit för regeringen att läroplanen ska uppdateras med ett förtydligande om förskolans ansvar för modersmål.
Förskolans modersmålsbarometer har tagits fram av utbildningsföretaget ILT Inläsningstjänst.
– De flesta kommuner arbetar aktivt för att hjälpa flerspråkiga barn att utveckla sitt modersmål i förskolan, men skillnaderna är stora trots att vi ska ha en likvärdig förskola. Forskning visar att ett aktivt modersmålsarbete stärker fortsatt språkutveckling både på modersmålet och svenska, samt barnens självkänsla och kulturella identitet, säger Jakob Skogholm, vd ILT Inläsningstjänst.
204 kommuner valde att delta i Förskolans modersmålsbarometer som rankar Sveriges kommuner utifrån hur aktivt de arbetar med modersmål i förskolan. Det är stora skillnader mellan kommunerna. Högst resultat i Sverige har Arboga, Nässjö, Uddevalla, Värnamo, Flen och Mölndal med 22 poäng av 24 möjliga. I botten av de svarande kommunerna placerar sig Vara med 0 poäng. Snittet för riket var 13 poäng.
Kommunernas satsningar på modersmål i förskolan omfattar exempelvis ofta kompetensutveckling av personal, biblioteksbesök samt användande av digitala tjänster med böcker inlästa på flera språk.
– Att arbeta med språkutveckling på språk som personalen i förskolan inte behärskar låter svårare än vad det är. I dag finns exempelvis goda möjligheter att använda sig av pedagogiska tjänster så som till exempel digitala bilderböcker där barnen kan lyssna på bilderböckerna både på sitt modersmål och på svenska, säger Jakob Skogholm.
