VR skapar nytt sätt att lära ut och skonar skolbarn

Varför använda skolbarn som försökskaniner när det går att simulera situationen i stället?

Kerstin Ahlqvist, Barbro Bruce och Thore Soneson håller på att skapa en nytt läromedel med hjälp av VR-film.

När virtual reality-film debuterar som läromedel behöver inte speciallärarstudenter öva på riktiga elever utan kan först träna i verklighetsliknande klassrumssituationer. Tre forskare i Kristianstad har fått medel att utveckla detta nya redskap i undervisningen, och utvecklingsmöjligheterna är enorma.

Förra hösten gjorde Barbro Bruce, Kerstin Ahlqvist, Michael Johansson och Thore Soneson ett pilotprojekt där de filmade klassrumssituationer med verkliga elever och lärare. Då slog det dem att deras idé kanske skulle kunna bli ett användbart läromedel. Nu har de fått 140 000 kr från Sveriges Läromedelsförfattares Förbund för att förverkliga sin idé, och redan kommit en lång bit på vägen.

– Det är ett etiskt känsligt moment när blivande speciallärare, alltså studenter, ska ut och träna sig i att ge och genomföra olika språktest och pedöl.klagogiska utredningar på enskilda barn, berättar Barbro Bruce, biträdande professor i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik.

– Ofta blir det på barn som redan har någon form av språklig sårbarhet och som redan gjort en massa tester, och så ska de göra ytterligare ett bara för att studenten ska öva sig. Kerstin och jag kläckte idén att det vore bra om detta gick att göra virtuellt.

Så i stället kan alltså studenterna öva sig på högskolan med hjälp av VR-anpassad film med ”skådespelare” i en kontrollerad miljö, men ändå få en känsla av att det är på riktigt.

Då har de dessutom tillgång till lärare och kurskamrater för att diskutera olika alternativa tillvägagångssätt.

– Många studenter kan känna sig osäkra när de ska göra olika moment för första gången ute i yrkeslivet, men med VR så kan de prova sig fram och prova på lite olika sätt för att uppleva konsekvenserna av sina val. Dessutom gör det inget om det inte skulle gå så bra, säger Kerstin Ahlqvist, universitetsadjunkt i specialpedagogik.

– Vi har inspirerats av ett begrepp som heter ”fail forward”. Du ska få lov att misslyckas för att sedan lära dig av misstagen och bli bättre. Detta blir ju oerhört mycket lättare med VR, fortsätter Kerstin.

Dramaturgi hämtad från spelvärlden

På högskolans Digital design-utbildning är interaktivitet ett ledord. Där finns redan en bred erfarenhet av att bygga modeller för hur man i en digital miljö kan skapa erfarenheter och upplevelser. Thore Soneson, universitetsadjunkt i informatik vid Högskolan Kristianstad, har skapat en dramaturgisk modell för hur speciallärarstudenterna ska kunna få uppleva konsekvenserna av sina val.

– Först får du en upplevelse av någon sorts problem eller förutsättning. Sedan får du tre alternativa lösningar, ett fysiskt, ett pedagogiskt och ett socialt, där ditt val och handling leder till en konsekvens. Det är alltså tre steg: problem, valalternativ och konsekvens, förklarar Thore. Denna dramaturgi är hämtad från spelvärlden där de har sett hur man motiverar spelare, klargör och lägger upp alternativen och vad det resulterar i.

Simuleringen kan liknas vid en flygsimulator som piloter använder. I stället för att låta piloterna träna med riktiga passagerarflyg så övar de i en flygsimulator. Nu får alltså studenterna en simulerad problematisk situation och kan öva utan att någon kommer till skada.

Pilotprojektet

När Barbro, Kerstin, Michael och Thore gjorde pilotprojektet arbetade de med ett antal skolelever och lärare. Och centrala frågor var: Hur sätter man i gång klassen? Hur får man dem att arbeta? Hur motiverar man dem att fortsätta? Och hur får man dem att avsluta på ett bra sätt?

Då utgick de från en ganska vanlig klassrumssituation, med tre nedslag; ett i början, ett i mitten och ett på slutet av en lektion. För att tillgängliggöra undervisningen ha de använt sig av ett värderingsverktyg från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

I värderingsverktyget finns tre valmöjligheter för att göra undervisningen mer tillgänglig: ett fysiskt alternativ, ett pedagogiskt och ett socialt/relationellt.

– Det fysiska alternativet kan exempelvis vara att möblera om eller att sätta sig så att man ser varandra, förklarar Barbro. Pedagogiska idéer kan vara så enkelt som att skriv inte tavlan full innan eleverna har kommit in eller att uppmana eleverna till att använda mobilerna i käll- och informationssökning i stället för att samla in dem. Och det sociala eller relationella alternativet kan vara att lära känna eleverna bättre, känna dem vid namn och vad de är intresserade av, och så vidare.

Etiskpedagogiska utmaningar

– När vi nu går vidare har vi som sagt fokus på de svåra etiska situationerna som en speciallärare kan hamna i, påpekar Thore.

Speciallärarstudenten som ska träna på dessa etiska situationer tar alltså på sig VR-galsögonen, och ser först en film och får sedan tre val på hur man kan ge och genomföra språktestet. Sedan en ny film och tre nya alternativ, och så vidare. Men hela tiden finns möjligheten att backa och för att ändra sitt val och testa ett annat.

– Allt detta kan du uppleva ur olika perspektiv dessutom, kompletterar Thore. Ur elevens och lärarens subjektiva perspektiv, som du kan växla emellan, och även ett neutralt objektivt perspektiv. Först gör du något som lärare och sedan kan du alltså byta perspektiv och känna hur eleven upplever det du precis har gjort.

Idé för många användningsområden

Det koncept forskarna har tagit fram har många användningsområden och på flera ställen där de föreläst om sitt forskningsprojekt har de mötts av stort intresse.

– När vi berättade om vårt projekt för sjuksköterskorna sa de ”detta vill vi ha, nu ska vi börja skriva ner våra cases”. Det finns alltså egentligen inga gränser för hur det går att använda vår modell, berättar Kerstin entusiastiskt. Men det vi fått pengar för att alltså att ta fram ett läromedel i VR-anpassad film.

En sak som behöver understrykas är att de arbetar med VR-film, och inte den konstruerade 3D-genererade miljö som spelvärlden gjort synonymt med VR.

– Vi gör 360-gradersfilm där vi iscensatt situationer i olika sekvenser i en verklig miljö. Det är stor skillnad alltså. I vår VR-film befinner du dig i en situation i en verklig miljö. Och här kan du repetera på en situation tills du känner dig trygg i den, och det utan att någon annan kan komma till skada, avslutar Thore Soneson.

Text och foto: Fabian Rimfors