Hem FORSKNING “​Att få bidra till människans kunskapsutveckling är det finaste man kan arbeta med”

“​Att få bidra till människans kunskapsutveckling är det finaste man kan arbeta med”

Publicerat av: Redaktionen

Han drivs av att få bidra till människans kunskapsutveckling och kallar sig själv för en akademisk diversearbetare.

Under tre decennier har han forskat och arbetat på Högskolan Väst.

Han är intresserad av situationer där datorer, informationssystem och smart användning av data kan komma människor till nytta.

Nu har Martin Gellerstedt befordrats till professor i arbetsintegrerat lärande, AIL.

Stort grattis! Hur känns det?

Tack, det känns förstås som ett härligt erkännande av det arbete man lagt ned och som utgjort en stor del av livet i många år.

Kan du berätta lite om din forskning?

"​Att få bidra till människans kunskapsutveckling är det finaste man kan arbeta med"

Martin Gellerstedt, nybliven professor i arbetsintegrerat lärande

Jag är en akademisk diversearbetare och har fördelat tiden jämnt mellan utbildning, samverkan och forskning.

Vidare har jag arbetat mycket med akademiskt utvecklingsarbete, kvalitetssystem och karriärvägar/meriteringsfrågor. Som forskare är jag också en mångsysslare. Jag har använt mina grundkunskaper i statistik och metodik och använt dessa som bas i forskning inom informatik och arbetsintegrerat lärande, AIL.

Mina empiriska miljöer har ett brett spann från laboratoriemedicin, hälso-och sjukvård, utbildning till regional utveckling och turism. Generellt sett så graviterar min forskning mot hur smart användning av digital teknik, data och analys kan göra livet bättre för oss människor.

 

Vad tycker du är särskilt intressant med din forskning?

Det är två aspekter som jag fascineras av. För det första är det möjligheterna till mer individualiserade lösningar som vårt digitala samhälle erbjuder. Här finns en möjlighet att skapa ökad jämlikhet genom lösningar som beaktar individens förutsättningar, möjligheter och behov. Men, görs inte detta på rätt sätt kan det få motsatt effekt och orsaka ökad ojämlikhet.

Den andra aspekten är hur digital teknik kan hjälpa oss att generera och dela kunskap i olika sammanhang. I olika verksamheter ser man hur användarna får större inflytande och ges utrymme för ökad delaktighet. Genom att ta vara på gemensamma kunskaper och erfarenheter kan vi öka förståelsen för både vad som förenar oss men även vad som skiljer oss åt. Det är ingen paradox att kollektivt aggregerad kunskap kan användas för ökad kunskap på individuell nivå, snarare tvärtom.

Vad driver dig?

Att få bidra till människans kunskapsutveckling är det finaste man kan arbeta med. Att dessutom få göra det i en akademisk miljö som är mån om att kunskaperna ska ge avtryck även i praktiken och skapa samhällsnytta gör arbetsuppgifterna svårslagna.

Även om de egna bidragen må vara mikroskopiska i sammanhanget så känns det ändå stort. Att dessutom få erbjuda kvalitativ utbildning till studenter som kanske inte sökt sig till något större lärosäte är det som värmer mitt hjärta som lärare mest. Jag är själv förstagenerationsakademiker och vet hur viktigt det är med utbildning, framförallt för den personliga utvecklingen. Etableringen av de mindre lärosätena är enligt min mening en oerhört viktig satsning på folkhälsa.

Hur länge har du forskat och hur länge har du varit på Högskolan Väst?

Tre decennier är svaret på båda frågorna. Att få vara med att bygga utbildningsutbudet på ett lärosäte från grunden; kandidatutbildning, kandidat på distans, magisterprogram och slutligen forskarutbildning där man handlett doktorander i mål, är en stor utmaning, men att få meritera sig vidare i en miljö man själv varit med och byggt upp är väsentligt mer tillfredsställande än att göra karriär vid ett större lärosäte där allt är mer serverat.

Kan du berätta lite om din bakgrund?

Jag bor i Ljungskile där jag också växte upp. Uppskattar nog småskaligheten och närheten till hav och skog mer nu än när jag var yngre. Jag kände verkligen hur livet tog en vändning när jag påbörjade högre studier. Min grundutbildning är i matematisk statistik och jag ägnade mig en tid åt statistisk grundforskning, förmodligen så långt från AIL man kan komma.

Jag njöt för fullt av den intellektuella utmaningen med att härleda formler och fann en härlig estetik i det matematiska språket. När jag började tillämpa mina kunskaper insåg jag att dessa var efterfrågade inom i princip alla discipliner – man är välkommen att leka på alla andras bakgårdar. Detta ledde mig in på tillämpad forskning och jag disputerade senare i medicinsk informatik där jag forskade om hur diagnostik kan evidensbaseras och individanpassas. Min resa mot praktiknära forskning hade påbörjats.

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>