Sedan en dryg månad har landets gymnasieskolor, universitet och högskolor bedrivit fjärr- och distansundervisning.
Även grundskolorna håller vissa lektioner digitalt för elever som inte är på plats.
En ovan situation för många som kräver tålamod, kollegialt utbyte och inte minst ökad digital kompetens. Nya boken Digital kompetens för lärare, beskriver ett högaktuellt ämne.
– Digital kompetens är en demokratifråga och skolan har ett uppdrag att utveckla elevernas förståelse för omvärlden och utbilda morgondagens medborgare. Den nya boken ger läsaren en bred och djup förståelse av digital kompetens som ett komplext fenomen, säger Sylvana Sofkova Hashemi, en av bokens två redaktörer.
Bidra till utveckling av elevernas digitala kompetens
I boken Digital kompetens för lärare ställs frågor kring vad lärare och skolledning behöver kunna för att bidra till en utveckling av elevernas digitala kompetens. Här diskuterar en rad forskare inom området lärande och IT vad kraven på stärkt digital kompetens innebär. Frågor som blivit högaktuella i och med rådande situation där många lärare just nu bedriver sin undervisning på distans och håller digitala lektioner.
Hur skapas närhet på distans?
Hur kan digital undervisning varieras och anpassas till olika elevgrupper? Och hur skapas närhet på distans? Anna-Lena Godhe, bokens andra redaktör, resonerar kring distansundervisning med digitala lösningar under covid-19-pandemins första tid:
– För att undervisning på distans med olika digitala lösningar ska vara hållbar och stötta alla elevers kunskapsutveckling krävs egentligen betydligt mer eftertanke och planering. En skärmbild kan ju vara avslöjande och obehagligt nära. Och distansen i rummet gör också att den fysiska närhet som vi är vana vid, där vi kan lägga en hand på axeln eller ta en kort pratstund med elever när det behövs, blir så mycket svårare, säger hon.
Verktyg används för de ändamål de passar bäst
Anna-Lena Godhe hoppas att dagens situation leder till eftertanke om vad som faktiskt är viktigt att göra när vi befinner oss i samma rum – och vad som lika gärna kan göras på distans.
– Detta kanske på sikt kan leda till att vi kommer närmare en undervisning där olika verktyg används för de ändamål de passar bäst för, och där undervisningen anpassas efter både innehåll och elever för att på bästa sätt gagna skolans uppdrag, säger Anna-Lena Godhe.
Styrdokument, digitala texter och kritisk faktainsamling
Boken Digital kompetens för lärare behandlar bland annat skolans styrdokument, digitala texter som kombinerar olika medier, programmering, kritisk faktainsamling, risker och möjligheter med öppna lärresurser samt professionell utveckling med hjälp av sociala medier.
– Den digitala tekniken lockar och underlättar mycket i vår vardag. Det är roligt och motiverande att upptäcka nya appar och program som också kan få plats i skolans undervisning. Men som pedagog behöver jag samtidigt ha ett kritiskt perspektiv: Hur påverkar sökmotorer när vi söker information, fake news, tolkning av visuella representationer av olika slag och så vidare, säger Sylvana Sofkova Hashemi.
Det oförutsedda distansarbetet väcker många tankar. Både på kort och lång sikt.
– Jag tror jag att det som händer nu kommer att ha inverkan på hur vi ser på utbildning och undervisning. Men just nu tänker jag också mycket på att skolorna har mobiliserat för distansundervisning under redan ansträngda omständigheter. Det hårda arbete lärare och skolledare genomför för att se till att ge eleverna den bästa utbildningen är något som verkligen behöver erkännas, säger Sylvana Sofkova Hashemi.
Konkretisering av läroplanens skrivningar
Både Anna-Lena Godhe och Sylvana Sofkova Hashemi har i sin forskning tittat på skolans styrdokument när det gäller digital kompetens.
– Förändringarna i läroplanerna försöker ju tydliggöra elevers digitala kompetens och vad skolans uppdrag är för att utveckla denna. Vår tanke med boken är att även blivande och verksamma lärare behöver digital kompetens för att kunna undervisa eleverna om detta, avslutar Anna-Lena Godhe.
