Vilka krav på tillgänglighet ur ett kognitivt perspektiv behövs för digitala tjänster i skolan, till exempel för digitala läromedel?
Gleerups medverkar nu i ett nytt projekt som drivs av konsultbolaget Funka och finansieras av Vinnova.
Projektet ska ta fram testbara kriterier för kognitiv tillgänglighet som på sikt kan ligga till grund för internationell standardisering och därmed europeisk lagstiftning.
Gleerups medverkar i höst i ett nytt projekt som drivs av Funka och som undersöker kognitiva kriterier för tillgänglighet för digitala tjänster i skolan. I projektet ingår partners från kommersiell, offentlig och ideell sektor för att säkerställa alla relevanta perspektiv. Projektet ska pågå under två år och finansieras av Vinnova tillsammans med deltagarna i projektet.
– Dagens standarder för webbtillgänglighet som den europeiska lagstiftningen pekar på omfattar till stor del behov hos personer med fysiska nedsättningar, vilket innebär att stora målgrupper lämnas utanför regelverket, säger Susanna Laurin, chef för Forskning och innovation på Funka.
Funka arbetar med tillgänglighet vad gäller innehåll, design och teknik i digitala gränssnitt som webb, IT och andra dokument och hjälper bland annat flertalet svenska myndigheter.
Kognitiv tillgänglighet
Med kognitiv tillgänglighet menas att digitala tjänster ska kunna nås och användas av alla oavsett specifika färdigheter eller förmågor. Kognitiv tillgänglighet är inte bara viktigt för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, utan är lika viktigt för personer med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).
Förstudie
Tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Svenska Institutet för Standarder och Stockholms Universitet har Funka under 2018 genomfört en förstudie, som nu har resulterat i att genomförandet av själva projektet finansieras av Vinnova.
– I projektet kommer vi att välja ut och testa kriterier ur flera aspekter. Dels ska de verkligen göra nytta för målgruppen, dels ska de hålla för lagstiftning. Därför har vi stort fokus på användartester och tekniska tester, säger Susanna Laurin.
Fokus på tillgänglighet för digitala läromedel
Under utvecklingen av Gleerups digitala läromedel har fokus legat på att göra läromedlen tillgängliga för elever med läs- och skrivsvårigheter, fysiska funktionsnedsättningar men också för elever med neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar.
– Det nya projektet ger oss chansen att få ett kvitto på om vi tänkt rätt när det gäller att utveckla våra digitala läromedel även för kognitiv tillgänglighet. Detta är inte bara viktigt för elever som har någon slags funktionsvariant utan kognitiv tillgänglighet är bra för alla, säger Marcus Ander, konceptansvarig digitala läromedel Gleerups.
När projektet fått fram kriterier som uppfyller uppsatta krav börjar arbetet med att föra in dem i internationell standardisering.
