Hem Forskning Att bygga skola på vetenskaplig grund – hur gör man det?

Att bygga skola på vetenskaplig grund – hur gör man det?

Publicerat av: Redaktionen

Bristen på skollokaler är en av skolans stora utmaningar.

Att bygga skola på vetenskaplig grund – hur gör man det? 3Under de närmaste åren kommer många nya skolor behöva byggas eller renoveras. Vad bör man som skolhuvudman tänka på vid planering av nybyggnation och renovering? Hur bygger man en skola som främjar barns utveckling och lärande?

Vad kan vi lära av de erfarenheter som finns och hur tar vi tillvara forskningsresultat inom till exempel arkitektur, didaktik och pedagogik kring skolmiljöns betydelse för lärandet? Dessa frågor har varit i fokus i ett analysprojekt kring skolmiljöer, vars slutrapport Ifous fokuserar skolmiljöer – Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö publiceras i dag.

Projektet har genomförts i samverkan med Stockholms stad, Nacka kommun, Huddinge kommun och Kungsbacka kommun samt SKL:s FoU-fond för kommunernas fastighetsfrågor och Högskolan i Gävle. Syftet har varit att ge skolhuvudmän stöd i att tänka strategiskt när det gäller hur skollokaler kan utformas utifrån skolans pedagogiska uppdrag.

– För oss är det fullständigt nödvändigt att ha ett långsiktigt och visionärt perspektiv samtidigt som vi är konkreta och forskningsbaserade när vi utformar våra skolmiljöer, säger Einar Fransson, produktionsdirektör i Nacka kommun som är en av de kommuner som expanderar snabbast i landet.

I projektet har ingått att praktiskt tillämpa den så kallade gåturmetoden – en metod för strukturerade observationer av byggnaderoch utomhusmiljöer som genomförs tillsammans med lärare och skolpersonal. Suzanne de Laval, arkitekt och tekn. dr. är den som har lett projektet och även ansvarat för gåturerna.

– Det är fantastiskt hur mycket man kan få ut av att fråga elever och lärare om hur skolmiljöerna fungerar i praktiken. Gåturerna ger också skolhuvudmännen viktig information som de kan använda i det framtida planeringsarbetet, säger Suzanne de Laval.

Även forskarna är entusiastiska.

– Det här är ett välkommet bidrag till forskningen inom området. Och vi som forskare har fått mycket värdefull empiri att arbeta vidare med, säger docent Jan Grannäs som tillsammans med professor Anneli Frelin har ansvarat för analysen av det insamlade materialet.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>