Lärare är frustrerade över att skolekonomi och materiella begränsningar hindrar dem från att genomföra den undervisning de önskar.
Dessutom menar de att skolans organisation påverkar vilka elevresultat som blir möjliga vad gäller elevernas läsförståelse, som har en central roll i skolan.
Det framkommer i en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet.
I sin avhandling har Lena Eckerholm intervjuat 22 klasslärare om hur de undervisar i läsförståelse i årskurs 4–6. Lärarnas bedömning var att de begränsades av brist både på tid och på materiella resurser.
– Hos lärarna framtonar en frustration över att de inte kan genomföra den undervisning som de har intentioner om att genomföra.
Lärarna begränsades av brist på tid, personal och materiell utrustning. Det handlade bland annat om ej inköpta eller uppdaterade digitala talböcker och datorer, avsaknad av bra skolbibliotek eller om att specialpedagogernas tid ibland inte räckte till i den utsträckning som motsvarade elevernas behov, säger hon.
Både de sociala och ekonomiska förutsättningarna fick inflytande på vilka resultat som kunde uppnås.
Lärarna uppfattade att undervisningen på så sätt blev formad av ekonomiska betingelser som inte alltid stämde överens med vad som var formulerat i olika styrdokument.
Lena Eckerholm ville även undersöka lärares resonemang om vilka arbetsmetoder och lässtrategier som gav stöd åt undervisning och som leder till att elevernas läsförståelse utvecklas gynnsamt. Avsikten var att relatera lärarnas resonemang om läsundervisningen till de förutsättningar som finns inom skolans organisation.
Avhandlingen visar att lärarna ansåg att de själva i vissa stycken saknade kunskaper för att kunna hjälpa alla elever, särskilt de som hade behov av extra stödinsatser. Därtill hade kompetensutvecklingen i läsförståelse inte varit tillräcklig.
Lärarna gav även uttryck för läsningens centrala roll i skolan och framhävde det egna behovet av fördjupade kunskaper, både om den teoretiska bakgrunden till läsning och om en undervisning som utvecklar elevernas läsförståelse.
– Klart uttalade önskemål var exempelvis kunskaper om lässtrategier, hur texter kan tolkas eller hur en ensam lärare i en klass kan arbeta för att kunna ”få med sig” alla elever i ett aktivt läsande. Samtalets betydelse i elevgruppen betonades också, säger Lena Eckerholm.