De förbjudna böckerna

Charlotte och Fredrik har tillsammans skapat World of Wordcraft en spelinramning till litteraturhistorieundervisningen i Svenska 2 inspirerat av Ray Bradburys roman Fahrenheit 451 (Länk till annan webbplats, https://www.youtube.com/watch?v=kjCk8J6L_SI). Eleverna får följa två karaktärer Rianna och Kyria i en värld (Länk till annan webbplats, http://youtu.be/TaX6yBU5_6c) som är lik vår, men där historien tagit en fascistisk vändning och där många böcker är förbjudna. Rianna är servitris på en sylta i en storstad men hennes liv förändras när hon får en kopia av Fahrenheit 451 och läsningen får henne att börja grubbla. Boken leder henne till ett hemligt bibliotek där hon träffar Kyria som introducerar henne för den förbjudna litteraturen som regimen inte vill att medborgarna ska läsa.

Charlotte är svensklärare på gymnasiet medan Fredrik arbetar på central förvaltning med digital skolutveckling. De skapade upplägget tillsammans efter Charlottes idé för att visa läsovilliga elever vilken sprängkraft litteraturen har haft genom historien med hjälp av ett spännande narrativ. För att skapa ett driv att ta sig vidare i historien fick eleverna samla poäng för att “levla” på samma sätt som ett datorspel.
– Det blev en upplevelse som skapade känslomässigt engagemang och genom det intresse. Tyvärr såg vi inte att fler elever läste böcker efter projektet men de fick en förståelse för litteraturens sprängkraft och varför vissa böcker väckt så starka känslor, berättar Charlotte.

Sammanhang skapar engagemang

Charlotte uppfattar att det blir svårare och svårare att få elever att läsa texter i svenskundervisningen samtidigt som hon såg att de få elever som läste böcker hade ett mycket större ordförråd, lättare att uttrycka sig i text och hade lättare att nå de högre kunskapskraven.
– Jag kände att jag var tvungen att lägga krut på de litteraturhistoriska delarna av kursen för att visa vad litteratur, drama och andra texter kan bidra med till samhället och hur de har gjort det historiskt samt koppla ihop det i ett sammanhang så eleverna förstår att litteraturen har en plats i världen.

Fredrik som är gammal samhällskunskap- och historielärare säger att så fort man kan sätta in saker i ett sammanhang som eleverna kan känna för och ta till sig, blir materialet starkare.
– Vi hade inte en aning om att man bränt böcker och att böcker kunde vara så farliga, att böcker kunde vara vapen har eleverna sagt efter att ha hört om censur och hur litteratur har använts i den politiska debatten.

Normalkurvan sköts fram

Charlotte och Fredrik fick också med sig lärdomar till nästa gång de använder sig av spelifierad undervisning. Dels hade de planerat för mycket innehåll, episoder och uppgifter, i förhållande till tidsåtgången och deadlines. Det gjorde att de inte hann med alla planerade moment.
– Det vi lyckades med i projekt var att elevernas texter utvecklades och deras texter blev längre, bättre och mer genom reflekterade. Normalkurvan för skrivandet sköts fram och eleverna tog mer ansvar för sina texter. Efter några månader lämnade alla in texter som låg över E nivå för de hade arbetat så mycket med dem.

Under projektet arbetade Charlotte och Fredrik mycket med design och layout av webb, bilder och texter och upptäckte att det var väldigt viktigt hur materialet såg ut eftersom eleverna är vana vid snygga, väldesignade produkter.
– Eleverna genomskådar ett hafsverk och levererar på samma nivå. De är vana vid att saker är snyggt förpackade, säger Fredrik.

Dessutom fick de eleverna arbetar på under tystnad mer uppmärksamhet av sina klasskamrater eftersom de klättrade i poäng och andra elever blev intresserade hur de gjorde för att lyckas. Dessutom la Charlotte och Fredrik in påskägg (Länk till annan webbplats, http://en.wikipedia.org/wiki/Easter_egg_(media)) i materialet (påskägg är en dold överraskning  i spelet) som eleverna kunde hitta och få extra poäng för.

– Inför svenskan år 3 hoppas jag att vi ska slippa traggla skrivregler som vi gått igenom i spelet och att deras texter ska ligga på högre nivå än tidigare.

Stigande svårighetsgrad

För att skapa en progression i lärandet fick eleverna levla i uppgifter som hade en ständigt ökande svårighetsgrad, men det blev lite för mycket för dem säger Charlotte och Fredrik. Eleverna saknade de viloperioder och enkla uppdrag som finns i spel, det vill säga uppdrag som återkommer som man lätt löser för att få kicken av att klara av en ny utmaning. Detta gjorde att vissa av de elever som kom efter i poäng gav upp för de kände att de aldrig skulle kunna komma ikapp. För att lösa problemet diskuterade Charlotte med eleverna hur lång tid de behövde för olika uppgifter och satte deadlines. När deadlinen gick ut öppnades nästa nivå och alla fick lämna in och fick poäng för det de gjort dittils, oavsett om de var helt färdiga eller inte.
– Det som är tydligast här är att Skinner-pedagogiken funkar. “Oj det blev visst konsekvenser av att jag skrev dom istället för dem i hela den här texten. Jag fick 300 poängs avdrag, hjälp hur ska jag göra detta?” Den omedelbara responsen genom att samla poäng har varit sporrande för eleverna att lämna in bättre texter. Dessutom fick de 100 bonuspoäng för att hitta ett stavfel som jag hade gjort eller ett påskägg.
Fredrik lägger till att alla elever inte är tävlingsmänniskor och vissa struntar i poäng så man får inte bara fokusera på det. Då får man arbeta mer med sammanhang och historien för att motivera dem att läsa. Jonathan Swifts texter som kritiserade England, exempelvis Ett anspråkslöst förslag (Länk till annan webbplats, http://web.comhem.se/humanistgruppen/Klassiker/ansraksloest_swift.htm), satte fart på eleverna som undrade varför han hatade engelsmännen så mycket. Charlotte bad historieläraren berätta om relationen mellan Irland och England och efteråt gjorde hon en special utmaning för eleverna med frågor baserat på vad de lärt sig på historialektionen. Att eleverna fick ett sammanhang och kunde svara på frågorna var en sporre för dem.

Lotta och Fredrik har ambitionen att materialet till De förbjudna böckerna ska spridas vidare men först ska de arbeta in materialet så det verkligen funkar och har en välutvecklad lärarhandledning som ger möjlighet för läraren att anpassa materialet till sin grupp.

Inte bara datorspel

Det är inte bara datorspel som engagerar eleverna utan även andra typer av spel som kan sätta lärandet i ett sammanhang för eleven, menar Charlotte. Spel är en så stor del av barn och ungdomars vardag att de känner igen momenten och tycker det är roligt. Ett exempel är rollspel där eleverna får iklä sig en roll för att exempelvis stoppa första världskriget med hjälp av diplomatiska förhandlingar. Men samtidigt säger hon att spel inte automatiskt är bra för inlärningen utan det måste finnas en pedagogisk tanke bakom spelanvändningen och det måste följas upp i diskussioner och uppgifter. Lotta berättar att det finns otroligt många bra språkspel och att de arbetar med spel även i engelskan. Ett sådant spel är Mission US (Länk till annan webbplats, http://www.mission-us.org/), ett spel där eleverna både övar sin engelska och lär sig samtidigt realiamålen i engelska kursen.