Älvsbyn, som är beläget vid Pite älv i Norrbottens län, har 8 200 invånare.
Trots att Älvsbyn är en så pass liten kommun med små resurser och få stödfunktioner där de får klara och lösa mycket på egen hand har de kommit en bra bit på väg med digitaliseringsarbetet i förskolorna och skolorna.
Mycket tack vare ett långsiktigt och idogt arbete som involverat både skolchefen, rektorer och lärare. I dag går variation, delaktighet och inkludering som en röd tråd i all undervisning, från förskola till vuxenutbildning.
Eller snarare som ett rött, tjockt rep tvinnat med många mindre röda trådar, där digitaliseringen är en självklar del. Det har inte alltid varit så.
Sara Nilsson Bruun som är Kvalitetsutvecklare för skolorna i Älvsbyn berättar:
– När vi startade vårt utvecklingsarbete år 2016 såg vi att lärarna och rektorerna gjorde en massa bra saker och det togs många olika innovativa Men initiativen slocknande snabbt och det fanns ingen helhet, eller röd tråd, i våra utvecklingsinsatser.
En konsekvens av bristen på en samordnad helhet var att eleverna var beroende av den individuella läraren och dennes initiativ. En del elever fick undervisning med digitala verktyg, medan andra inte alls fick samma möjlighet. Så ville vi inte ha det, säger Sara Nilsson Bruun.
Eleverna ska nå sin fulla potential
Kommunen satte då upp långsiktiga treårsmål som de fortfarande jobbar efter. Det långsiktiga målet är att utveckla undervisningen så att varje enskild elev har möjlighet att utveckla sin fulla potential.
– Att använda digitala verktyg integrerat i verksamheten är ett sätt att nå detta mål. En dator eller en app ska vara ett lika naturligt inslag i undervisningen som en mattebok eller vilket annat läromedel som helst, säger Sara Nilsson Bruun.
Det röda repet främjar likvärdighet
För att nå målet att skapa likvärdighet och kontinuitet i undervisningen startades initiativet ”Det Röda Repet”.
– Initiativet innebär att varje del i utbildningen från förskolan upp till vuxenutbildningen följer en egen röd tråd. De trådarna ska inte fladdra fritt utan tvinnas ihop och bli till ett tjockt rep som är stadigt och hållbart, säger Sara Nilsson.
Viktigt att jobba med målbilden
För att förankra kompetensutvecklingsarbetet och få de digitala verktygen att integreras i skolverksamheten insåg skolledningen tidigt att det var viktigt att arbeta aktivt med målbilden.
– Alla lärare måste förstå att arbetet med digitalisering utgår från en nationell digitaliseringsstrategi. De är inte är ett fritt valt arbete som kan väljas bort, säger Sara Nilsson Bruun och fortsätter:
– I skolvärlden finns det en tendens att jobba ”från tuva till tuva”. Även om vi nu har jobbat med samma målbild i ett par år behöver vi ständigt påminna om att vårt arbete inte är något tillfälligt tomtebloss som kommer brinna ut. Det håller motivation uppe att ha en långsiktig målbild att jobba efter och det gäller att få alla att jobba likvärdigt. Att arbeta efter en målbild svarar också på frågan ”varför”. Det leder oss rätt när vi kommer på villovägar och börjar slira på vart vi är på väg.
Involverad ledning – nyckeln till framgång
Idag vet alla kommunens 350 lärare och förskollärare vart vi är på väg och de arbetar efter samma värdegrund utifrån vilken det tjocka röda repet tvinnas. En viktig nyckel för att lyckas med detta och få förändringen att hända, oavsett tidigare erfarenhet och kunskap om digitala verktyg, har varit engagemanget från skolledningsgruppen. Denna omfamnar hela skolområdet och består av Sara Nilsson Bruun, skolchefen Jan-Erik Backman och kommunens nio rektorer. De träffas varje vecka för att diskutera vilka insatser som är viktiga att göra utifrån elevernas bästa.
– Vi behöver tillsammans förstå nyttan av det som ska göras och ha en samstämmighet kring hur det ska göras. Om rektorerna är delaktiga i ett beslut säkerställer detta implementeringen längre ut i organisationen, säger Sara Nilsson
Arbete med förändringsledning
Man har också arbetat mycket med förändringsledning, både bland skolledare och lärare.
– För att verkligen få till ett förändrat arbetssätt kopplat till digitaliseringen är det viktigt att skolledarna förstår de digitala verktygen. Vi kan inte förvänta oss att lärarna ska börja använda dem om inte de som har det yttersta ansvaret gör det. Därför har rektorerna både lärt sig jobba med förändringsledning, samt konkret fått möjlighet att pröva på de nya verktygen.
Skapa en dela-kultur
Genom att rektorerna får en förståelse för verktygen och dess möjligheter skapas delaktighet. Och just delaktighet är en viktig del i förändringsarbetet och ett av kommunens lokala effektmål.
– Det krävs mod för att förändra och det är viktigt att skapa en reflektionskultur som signalerar att vi gör detta ihop. Det gäller oavsett om det handlar om digitalisering eller något annat. Men detta sker inte automatiskt. Rektorerna måste organisera sig för att lärare ska bli delaktiga. Den digitala kompetensen är väldigt skiftande men det gäller att skapa ett klimat där alla vågar prova och det är okej att göra fel, säger Sara Nilsson
Förändring tar tid
Det finns en stor förståelse för att förändring tar tid. Det är lätt att lärarna landar i praktiska saker som hör till deras vardag till. Därför har skolledningen varit tydliga med att det är viktig att sätta av tid för det digitala lärandet.
– Det har vi gjort genom att skilja på ”läramöten” och ”göramöten” På ”läramöten” har vi avsatt tid för just lärande och på ”göramöten” klarar vi av mer praktiska saker som hör till skolans vardag.
Det finns också möjligheter att prova verktygen i olika workshops där lärare delar med sig av vad de har lärt sig.
– Till vår hjälp har vi en undervisningcoach från Atea som i perioder finns på plats i kommunen och stöttar och följer upp så att vi faktiskt kan utveckla vår kompetens att använda digitala verktyg på ett integrerat sätt i undervisningen.
Kort startsträcka när pandemin slog till
När gymnasieskolorna stängde på grund av Covid-19 sattes den digitala kompetensen verkligen på prov. Sara Nilsson Bruun tycker att lärarna var väl förberedda.
– Det fanns redan en förståelse för vilket stöd de digitala verktygen kunde utgöra. Lärarna var trygga i att utforska hur de digitala verktygen kunde användas i hemundervisningen. Det blev ett sätt att speeda på utvecklingen och den redan etablerade delakulturen fick ett uppsving. Vi ser att lärarna idag tar hjälp och tipsar varandra på ett annat sätt än tidigare.
Undervisningscoach
De som gett bäst resultat när det kommer till att sprida goda exempel är möjligheten att jobba med Ateas undervisningcoach som följer med läraren på en lektion. Efter lektionen får läraren handfast feedback av coachen som denna i sin tur delar med sina kolleger.
Det här är ett pågående projekt där undervisningscoachen jobbar igenom hela skolsystemet från förskola till vuxenutbildningen.
Viktigt med expertkompetens
Eftersom Älvsbyn är en så pass liten kommun tror Sara Nilsson Bruun att det inte hade varit möjligt att ha det här utvecklingstempot utan hjälp från Atea.
– Ateas kompetens om både it och pedagogik har varit väldigt värdefull för oss. De har adekvat och aktuell kunskap om förändringsledning, lärares kompetensutveckling och organisatorisk beteendevetenskap. De förstår vad vi vill uppnå och kan förse oss med de digitala verktyg vi behöver för att nå dit.
Kan ni se någon effekt av ert digitaliseringsarbete?
– Vi kan inte se det på elevresultaten ännu. Men vi kan se att den digitala mognaden hos lärare har ökat markant. Vi vet också att det hade påverkat eleverna negativt om vi inte hade investerat i verksamhetens kompetensförstärkning. För många barn kan det vara en stor skillnad att få ta till sig undervisning både digitalt och analogt.
Vad händer härnäst?
– Tillsammans med Atea kommer vi att fortsätta jobba med förändringsledning och undervisningscoachning. Vi ska också revidera vår IKT-plan som nu kommer rikta fokus från teknik till innehåll. Vad tekniken kan göra och vad vi vill uppnå blir viktigare än att fokusera för mycket på de verktyg vi har att tillgå.