Hem TEKNIK ”Digitaliseringsplanen för skolan är rena snömoset”

”Digitaliseringsplanen för skolan är rena snömoset”

Publicerat av: Redaktionen

Skolverkets strategi för digitaliseringen av skolväsendet är tafatt, visionslös och uppvisar en sällan skådad beslutsrädsla.

Jag konstaterar sorgset att den inte kommer bidra till att ge våra barn och ungdomar några riktiga och användbara kunskaper, färdigheter och kompetenser för deras digitala framtid, skriver Claes Magnusson, som sedan mitten av 80-talet arbetat med utbildning i ny teknik och dess möjligheter.

Vad Skolverket säkrar genom den nya digitaliseringsstrategin är att akademi, lärare och rektorer kommer sitta i en oändlig rad med workshops och diskussionsmöten om digitalisering. Men man lär sig inte cykla genom att diskutera hur en cykel fungerar. Man lär sig genom att cykla. Det vet alla föräldrar.

Jag ska ge ett exempel på hur Skolverket vill digitalisera skolan. Det kunde hämtas från var som helst i programmet, men just detta citat kommer från frågan om hur bättre infrastruktur ska uppnås:

”/…/ krävs ett utökat erfarenhetsutbyte mellan huvudmän för att stärka kompetensen kring dessa frågor, vilket skulle kunna leda till underlag för rekommendationer.”

Det är tafatt, visionslöst och uppvisar en sällan skådad beslutsrädsla. Det är helt enkelt snömos. Så är det med stora delar av strategin. Inga konkreta mål. Inga konkreta insatser. Inga pengar. Mycket akademiskt skrammel men ingen

”Digitaliseringsplanen för skolan är rena snömoset" verkstad. Osäkerhet och feghet.

Det gör mig förbannad. Vartenda år som Skolverket velar, resulterar i hundratusentals missade chanser för barnen i varje årskull.

Jag har tre barn som kommer vara beroende av den kunskap de får i grundskolan. Men de riskerar att inte få rätt kunskaper för den digitala framtid de kommer leva och verka i. Min tioåring kommer till och med ha gått ut grundskolan innan Skolverket tror att de har nått ”denna vision 2022”.

Mina barn går till skolan med en liten terminal i fickan som innehåller all världens kunskap (och okunskap) och som redan är mångdubbelt mer kraftfull än de superdatorer som stater, militärer och universitet slogs om bara för några årtionden sedan.

Även om vi bara kommit en liten bit på denna resa, tar elever, lärare och föräldrar fram sin smarta mobil nästan 200 gånger per dag. Nio av tio har sin mobil inom en meters räckhåll dygnet om. Mobilens skärm är det sista vi ser på kvällen och det första vi ser på morgonen. Och vi har ändå bara sett början på denna omvälvande förändring.

Precis varenda bransch, varenda yrkesroll och varenda företag utmanas och omformas av denna digitalisering – inte bara de traditionella IT-jobben i den traditionella IT-branschen.

Barnens leksaker är plötsligt datorer de kan leka med, deras musikanläggning är datorer de kan skapa och spela musik på och deras nyheter är en dator de kan se på. Och för oss vuxna är bilen allt mer en dator vi kan köra med.

Vår framtid är beroende av att våra barn lär sig ta tillvara de nya möjligheter som uppstår. Våra barn måste därför få tillgång till dessa nya möjligheter, för att kunna skapa och bygga det som om några år blir fantastiska framgångar, skapar nya arbetstillfällen och ger möjlighet till bred välfärd.

Men i Skolverkets visioner ges inga förutsättningar för att det ska hända. De stannar vid vad som bäst kan beskrivas som något som handlar om att stryka under ordet digitalisering och diskutera med en kamrat, om jag får vara elak.

Allt fler föräldrar försöker ge sina barn kunskaper utanför skolan, exempelvis genom Barnhack för de minsta och mer avancerade initiativ som Patwic för de äldre. Det är verksamheter som jag stöder så mycket jag kan, men ser också köerna till dem växa varje dag.

Eldsjälar och sponsring vid sidan om skolan kan aldrig ersätta skolan om vi ska ha ett jämlikt samhälle. Skolan måste ta sitt ansvar för våra barns digitala kompetenser genom att ge barnen möjlighet till riktig digitalt skapande och förståelse.

Låt våra barn få lära sig riktig programmering i skolan, precis som de i dag lär sig slöjd. Låt det vara ett eget kreativt ämne och inte ett bihang till matematik eller teknik. Inkludera digitaliseringens möjligheter i alla ämnen på riktigt, inte bara som nu genom brasklappen ”såväl digitala som andra verktyg”.

Ge barnen dessutom egen hårdvara att utforska och experimentera med. Ge alla en liten kretskortsdator med processor, minne, nätverk och allt. I dag kostar det mindre än en serietidning och även till några årskullar barn är det växelpengar det handlar om.

Möjligheterna är enorma, men Skolverket försöker att skapa en jämlik skola genom att tvinga ner alla i andra klass när de pratar om ”adekvat digital kompetens”. Lyft istället upp alla barn till första klass. Ge dem riktiga kunskaper, användbara kunskaper, rent fantastiska kunskaper och låt dem frodas och utvecklas åt alla håll de vill.

Medelmåttighet har ingen plats i en global digital värld. Våra barn måste få en chans bli bäst!

Apple brukar säga ”Real Artists Ship”.
Nikes slogan är ”Just Do It”.
Mitt eget motto är ”Learn Or Die”.

Skolverket borde låta brodera dessa tre sentenser med korsstygn och sätta upp på väggarna i sina sammanträdesrum.

Claes Magnusson, rektor Malmö Yrkeshögskola

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>