Regeringens förslag att lärarutbildningarna ska ge utökad kompetens om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett steg i rätt riktning.
Funktionsrätt Sverige har under många år drivit frågan om att lärar- och rektorsutbildningarna behöver ökade kunskaper om olika funktionsnedsättningar, inte minst om dess pedagogiska konsekvenser i lärmiljön.
”Det här är en oerhört viktig fråga för oss”, säger Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.
”Under senare år har vi sett att antalet elever som inte går i skolan och som går ut skolan utan fullständiga betyg ökat.
Och det är klart att det är svårt att identifiera och möta behov hos mångfalden av elever om man saknar kunskap om vilka konsekvenser olika funktionsnedsättningar får i skolan. Vi ser regeringens förslag som ett viktigt steg.”
Men det är inte bara kunskaper om olika funktionsnedsättningar eller tillstånd som saknas, utan också en förståelse för de hinder i lärmiljön som kan påverka vid en funktionsnedsättning. Här krävs exempelvis bredare och djupare kunskaper i metodik och didaktik utifrån ett specialpedagogiskt förhållningssätt.
”Målet måste vara att skapa en inkluderande skola med en flexibel lärmiljö som är pedagogiskt, fysiskt och socialt tillgänglig för så många elever som möjligt”, säger Elisabeth Wallenius. ”Idag integreras elever med funktionsnedsättning i skolan utan att inkluderande förutsättningar görs i lärmiljön. Vi vill se en nationell handlingsplan som utgår ifrån universell utformning och inkludering i skolan enligt FN:s funktionsrättskonvention. Det är en av rekommendationerna i vår rapport ”Respekt för rättigheter?” som utgör civilsamhällets granskning av hur Sverige lever upp till FN:s funktionsrättskonvention.”
