Framgångsfaktorer för läs- och skrivfärdigheter hos barn med cochleaimplantat

Vad behöver skola och intervention veta?

Framgångsfaktorer för läs- och skrivfärdigheter hos barn med cochleaimplantat 1Vi vet att barn med dövhet/grav hörselnedsättning riskerar problem att utveckla god läsförmåga på grund av brister i fonologiska färdigheter (jämfört med hörande barn), som är en konsekvens av hörselnedsättningen. Genom introduktion av cochleaimplantat (CI) och utveckling av intervention inom CI-behandling har läsfärdigheterna förbättrats avsevärt hos denna grupp med barn, trots att variationen fortfarande är stor.

Det tydliggör forskare i Linköping (Björn Lyxell, Malin Wass), Stockholm (Eva Karltorp, Lena Anmyr) samt Oslo (Ulrika Löfkvist).

Ortografisk inlärning är den process där vi memorerar skrivna ord så att orden känns igen omgående och på så sätt inverkar på snabbt flyt i läsning.

Forskningsstudie visar vägen för utveckling av intervention

Vid en forskningsstudie som undersöker kognitiva och lingvistiska prediktorer av ortografisk inlärning och läsflyt hos en grupp på 40 barn med CI, kan vi nu få en bättre förståelse för vilka faktorer som inverkar på läsflyt hos dessa barn. Fram tills dags dato har forskning inom detta område varit bristfällig.

Barnen var mellan 6;0 till 10;11 år gamla och använde talat språk som primärt kommunikationssätt. De evaluerades i ortografisk inlärning, läsflyt och en lång rad av lingvistiska färdigheter inkluderande bl.a. arbetsminne.

I linje med tidigare studier i nämnda grupper barn var den starkaste prediktorn vid ortografisk inlärning fonologiska färdigheter.

Resultaten av studien visar att ortografisk inlärning och läsflyt hos barn med CI har en stark korrelation med liknande kognitiva och lingvistiska färdigheter som återfinns hos normalhörande barn. Därför bör ansträngningar inom interventionsverksamheter och skola utgå ifrån att stödja utveckling av fonologiska färdigheter och vokabulär i populationen barn med cochleaimplantat.