Google – the anywhere school

Kan problemlösning ge dig nyckeln ut från Everest base camp?
Kan en soptipp vara ett klassrum?
Kan du använda data för att lösa stora problem?

Google – the anywhere school

Dessa frågor ställde Google till deltagarna inför det upplevelseevent de bjöd på i London under årets BETT-vecka. Vi skulle även få vara med om en unik upplevelseresa i varmluftsballong till olika kulturer och kontinenter. Men hjälp av Googles teknologi skulle vi få möjlighet att utforska och lösa problem. Dessutom utlovades en inblick i Googles allra senaste verktyg. Inte undra på att man kände sig nyfiken.

Upplevelseinslagen var onekligen rätt storslagna. I synnerhet när vi placerades i Sierra Leone och fick uppdraget att få ätbara växter att gro med hjälp av sådant som finns på en soptipp. Det var smutsigt vatten, tomma pet-flaskor, snörbitar, kartong och annat skräp. Det fungerade faktiskt. Det var fullt möjligt att skapa helt fungerande bevattningsanordningar med bara sopor.

Med hjälp av Google earth och lite basic programmering funkade det även att hitta en nödväg ner från The Everest base camp. Naturligtvis bjöds vi på insyn i flera av Google apps for education. Joakim Abrahamsson på Google är dock tydlig med att det inte är tekniken som är syftet.
”Tekniken är givetvis viktig”, säger han. ”Den behövs när vi ska lära elever att verka i sin samtid och förbereda dem på framtida jobb men, vi får aldrig glömma att tekniken inte löser allt. Läraren är fortfarande den viktigaste resursen för eleven i skolan”.

Joakim framhåller ändå teknikens betydelse när det gäller att underlätta lärarens arbete. Läraren ska, menar han som så många andra, ägna sig åt sitt huvudsakliga uppdrag – att undervisa. “Om vi på Google kan göra tillvaron smidigare för läraren genom att t ex underlätta administrationen med den teknik vi erbjuder så blir ju alla vinnare”, säger han, och uttrycker det som att ”läraren ska spendera kvalitetstid med eleverna och kunna minska på sin tid för administration”.

Han visar på både bekanta och – för undertecknad – mindre bekanta exempel. Kommentarsbanken i den senaste versionen av Google classroom t ex är ett utmärkt exempel på att det med enkel teknik går att göra den annars ganska krävande uppgiften att ge feedback till 50–60 elever relativt smidig.

Något som känns väldigt spännande är det exempel på machine learning som universitetet Ivy Tech i USA utvecklat. Med hjälp av den teknik Google tillhandahåller har de utvecklat en algoritm som klarar av att tidigt upptäcka och identifiera studenter som riskerar att inte klara kunskapskraven.

Algoritmen lär sig känna igen mönster hos studenterna, värdera de frågor de ställer och dylikt så tidigt som två veckor in på en termin. Med 80 procents säkerhet kan den fastställa vilket betyg studenten kommer att nå vid terminsslut. Dock är det är viktigt att påpeka att det inte är Google som samlar in all data om studenterna, utan universitetet i fråga.

Även om Joakim Abrahamsson framhåller tekniken som ett hjälpverktyg för läraren i första hand ser han, som nämndes i inledningen, rent kunskaps- och teknikmässiga vinster även för eleverna.
”Vi vill inte bara frigöra tid för läraren utan även ta fram funktioner som gör lärandet roligt och kollaborativt för eleverna. Programmeringen är ett bra exempel. Programmering är i mångt och mycket en form av problemlösning. Därför blir tekniken i förlängningen en viktig del i lärprocessen”.

Här är det inte svårt att hålla med. Kopplingen mellan de helt analoga metoder deltagarna fick använda för att skapa bevattning i ett artificiellt Sierra Leone och den digitala formen av problemlösning som användes för att rädda sig ur nöden i Everest base camp är inte särskilt svår att se.

Mattias Lundqvist