Hem OM SKOLAN Gott nytt skolår, 2021!

Gott nytt skolår, 2021!

Publicerat av: Redaktionen

En lång rad viktiga skolfrågor diskuteras för närvarande bland skolpolitiker, skoldebattörer, företrädare för lärarfacken med flera.

Av debattinläggen framgår en för alla gemensam ambition, nämligen den att man vill förbättra skolan.

Gott nytt skolår, 2021!

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.

Men samtidigt som debatten kring förslag till förbättringar i skolan pågår, sker i många kommuner en nedrustning av den befintliga skolan. Lärartätheten minskar, antalet behöriga lärare minskar, upplevd studiero minskar, särskilt stöd till elever i behov av sådant minskar, resurser till undervisningens främjande minskar, läromedelsinköpen minskar o.s.v.

Ekvationen går inte ihop. Goda förslag om förbättringar hjälper knappast när skolan i ett stort antal kommuner nära nog befinner sig i fritt fall. Österåkers kommun utgör ett talande exempel. I Lärarförbundets rankning år 2020 gavs skolkommunen Österåker bottenplaceringen 231 (av 290). Flera av de ovan angivna bristerna kunde konstateras i kommunens skolor, men istället för att satsa behövliga medel på skolan väljer de ledande kommunpolitikerna att sänka Sveriges redan lägsta kommunalskatt med 10 öre.

Skulle skolan bli bättre om den förstatligades? Saken har diskuterats i varierande grad och intensitet under det senaste decenniet. Man kritiserar konsekvenserna av den år 1991 genomförda så kallade kommunaliseringen. I en av lärartidningarna kan vi läsa att Sveriges riksdag ”den 8 december år 1989 klubbade det kommunala huvudmannaskapet” och ”1991 tog sedan kommunerna över ansvaret för skolan från staten”. Denna felaktiga beskrivning har blivit en myt, som svårligen kan besegras.

Faktum är att kommunen var huvudman för skolan både före och efter ”kommunaliseringen”. Det var inte huvudmannaskapet som förändrades år 1991. Det som skedde var att den överhöghet över skolan som staten påtagit sig (via Skolöverstyrelsen) togs bort och att ansvaret för skolans huvudsakliga finansiering flyttades från staten till kommunerna.

Den nu tillsatta utredningen kan inte rimligen komma fram till ett förslag om att huvudmannaskapet ska flyttas från kommunen till staten. Däremot kan ansvaret för skolans finansiering i högre grad åter läggas på staten. Därav följer med största sannolikhet mer av kommenderingar och likformighet. Några exempel på sådant från den forna Skolöverstyrelsen: mängdlära ska tillämpas i all grundskolans matematikundervisning, en särskild statlig skrivstil gäller för alla skolans elever, lärarna ska fortbildas i enlighet med en av staten fastställd plan.

Möjligen skulle staten bättre kunna hantera problematiken kring skolornas likvärdighet. Kanske skulle också lärarnas löner och arbetsmiljö (i vid bemärkelse) ställas mer i fokus och ges en mer jämlik behandling. Och läromedelsproducenterna skulle förmodligen hoppa högt av glädje vid ett ”förstatligande” av skolan; fullgod och likvärdig tillgång till kvalitativa läromedel skulle gälla i alla rikets skolor.

Vi får se vilken riktning skoldebatten tar under det nya året, 2021.

Av: Rolf Ekelund

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>