Inkluderande undervisning lyfter Skuru skola i Nacka

Arbetslaget i åttan på Skuru skola har lyckats vända en negativ trend genom att utgå från det positiva, jobba med inkluderande undervisning och bygga relationer.

I den senaste elevenkäten har resultatet tagit ett jättekliv från låga nivåer till över eller mycket över Nackasnittet på 24 av 30 frågeområden.

Skuru skola har sedan ett par år tillbaka befunnit sig i en nedåtgående spiral med allt färre sökande elever och allt sämre resultat i olika mätningar. När höstterminen 2018 började var det formligen kaos i årskurs sju. Lektionerna fungerade inte och det var stökigt på rasterna.

Trivsel och trygghet för både lärare och elever
Situationen var ohållbar och skolan påbörjade ett arbete med att försöka vända utvecklingen genom att förändra både arbetssätt och förhållningssätt.

Arbetslaget åk 8, från vänster: Bafreen Audo, Ann Bäckström Armandt, Daniel Eng, Ida Appelgren, Max Wannberg, Katarina Plemic Gustavsson, Eva-Stina Tarén. Infälld i bild: Tommie Olsson, biträdande rektor.

-En av de saker som vi medvetet började göra var att fokusera på det positiva i alla våra samtal med varandra, eleverna och vårdnadshavarna. Vi började också utveckla vår gemenskap och trivsel i arbetslaget genom att till exempel fika på våra möten och vi var även hemma hos varandra, berättar Ida Appelgren, arbetslagsledare och lärare i engelska och franska.

Tommie Olsson, som är biträdande rektor och ansvarig för arbetslagen i högstadiet, menar att lärare som känner sig trygga, och som bottnar i att de är bra, på ett bättre sätt kan stötta andra. Är man trygg är det enklare att se till helheten och inte bara till sitt eget.

En undervisning som passar alla
Arbetslagets ambitioner att öka trivseln och gemenskapen gällde även eleverna. Lärarna började äta lunch med eleverna och vara ute med dem på rasterna. Istället för att ha fokus på sen ankomst och annat negativt lade de sin energi på det som funkade bra och på att försöka få alla att jobba i klassrummet. De som hade behov av extra stöd skulle inte som tidigare gå iväg ifrån klassrummet till Studion för att jobba med stöd av en specialpedagog.

-För att det skulle fungera behövde vi skapa en tydligare struktur i klassrummet och ett tydligt lektionsupplägg. Som lärare försöker man alltid anpassa undervisningen till individens behov, det gör man ofta utan att tänka på det. Den största skillnaden jämfört med tidigare är att vi nu verkligen har tänkt igenom varje elevs behov och att vi i högre grad synliggör vilka anpassningar som görs, säger Ida Appelgren.

Och när det fungerar för eleverna i klassrummet försvinner även andra problem, enligt Tommie Olsson:

-Det blir mindre prat på lektionerna och fler kommer i tid och har med sig sitt arbetsmaterial. En annan märkbar effekt är att om det fungerar bra i klassrummet så funkar det även bra på rasterna.

Viktigt att involvera eleverna
Under höstterminen 2019, när eleverna började i åttan, behövde skolan av ekonomiska skäl minska antalet klasser från fyra till tre. Arbetslaget kände oro att förändringen skulle förstöra det lugn och det förtroende som byggts upp. Därför tog de fram ett förslag på en ny indelning så att övergången skulle bli så smidig som möjligt.

-Vi kunde inte ha haft mer fel. När vi presenterade förslaget blev eleverna väldigt upprörda och besvikna över att vi inte inkluderat dem i arbetet. Det gjorde att vi tog ett omtag och lyssnade på eleverna. De fick rösta om vi skulle splittra en klass eller alla fyra och de fick skriva ner namnen på en till tre kompisar som de ville gå i samma klass som, berättar Ida Appelgren.

Resultatet av sammanslagningen blev till slut jättebra och lärarna tycker till och med att det fungerar bättre efter fusionen eftersom samhörigheten över klassgränserna blivit starkare. Förändringen frigjorde dessutom en del lärare vilket möjliggjorde en större bemanning på vissa lektioner. Ida Appelgren ser fram emot nästa läsår:

-Framtiden känns positiv och det ska bli jättekul att ha de här eleverna i nian. Just nu pågår dessutom en ny process där alla, från förskoleklass till nian, ska gå i samma byggnad. Det gör att vi behöver jobba ännu mer för att alla ska lära känna varandra. Det är jätteviktigt att skapa en vi-känsla och gemenskap i hela skolan och ta bort anonymiteten. När alla blir sedda ökar tryggheten och ansvarskänslan.

Skuru har blivit ett alternativ för fler
Två veckor efter sammanslagningen vid årsskiftet 2019/2020 kom årets elevundersökning i årskurs 8 och arbetslaget fick ett kvitto på sitt arbete. På i stort sett alla frågor hade nu skolan högre resultat än genomsnittet i kommunen. Vid vårterminens slut visade det sig dessutom att elevresultaten hade förbättrats. Medelvärdet hade ökat med 31,6 poäng jämfört med höstterminen 2018. Har då det goda resultatet haft någon påverkan på skolvalet?

-Ryktet om årskurs åtta verkar i alla fall ha spridit sig eftersom det har ringt vårdnadshavare varje vecka för att höra om det finns plats. Förra året var det få elever som valde Skuru i första och andra hand. Årets skolval visar att vi ännu inte blivit nummer ett men antalet andrahandssökande har ökat rejält, berättar Tommie Olsson.

ELEVENKÄTEN ÅK 8 2020
Största positiva förändringarna 2019-2020:
– Mina lärare är bra på att förklara olika saker (från 53 till 92 %)
– Mina lärare gör lektionerna intressanta (från 45 till 78 %)
– Jag lär mig nya saker varje dag i skolan (från 38 till 72 %)
– Jag är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika arbetsuppgifter (från 25 till 55 %)
– Jag har bra lärare (från 51 till 85 %)
– Flickor och pojkar behandlas lika av lärarna (från 50 till 79 %)

Frågor med högst resultat:
-Mina lärare är bra på att förklara olika saker (92%)
-Jag tar ansvar för mitt skolarbete (91%)
-Jag känner mig trygg i skolan (91%)
-Jag trivs i skolan (91%)
-Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (90%)
-Jag är nöjd med min skola (85%)
-Jag kan fokusera på skolarbetet under lektionerna (81%)