Alla elever har rätt att möta utbildade och kompetenta lärare.
Därför har regeringen satsat stort på fler utbildade lärare, ett mer attraktivt läraryrke och förbättrad kompetensutveckling.
För att hantera lärarbristen behöver även behörighetsregler och skollag kontinuerligt ses över. Nu föreslår regeringen ytterligare åtgärder som syftar till ökad lärarkompetens och på olika sätt hanterar lärarbristen inom vissa skolformer.
I lagrådsremissen föreslår regeringen bland annat att huvudmannens ansvar för att all personal ges möjlighet till kompetensutveckling ska förtydligas i skollagen. Förslaget är särskilt viktigt för att personal som arbetar i verksamheter som bedrivs på entreprenad ska ges bättre möjligheter till kompetensutveckling.
Andelen legitimerade och behöriga lärare inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) är och har varit låg de senaste åren. Pågående insatser som Lärarlyftet och riktade statsbidrag är inte tillräckliga för att komma till rätta med detta problem. Det är därför angeläget att skapa förutsättningar som bidrar till att fler personer vill utbilda sig till legitimerade och behöriga lärare inom sfi. Regeringen föreslår nu att det ska vara möjligt att inrätta en ny försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar som innebär att obehöriga lärare som deltar i högskoleutbildning i svenska som andraspråk eller motsvarande utbildning ska få anställas som sfi-lärare under tre år. Anställningstiden ska i vissa situationer kunna förlängas till högst fyra år.
Lärare som ska bedriva undervisning i den delen av den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen som ger den dess spetskaraktär behöver ha en sådan specialistkompetens som ligger utöver det som en ordinarie lärarutbildning kan förväntas ge. Detta är viktigt för att utbildningarna ska hålla en hög kvalitet. Regeringen föreslår därför att det ska vara möjligt att göra undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som ska bedriva viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Lärarna ska få anställas utan tidsbegränsning och ansvara för den undervisning de bedriver.
Bristen på lärare som är behöriga att undervisa i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning är omfattande och förväntas bestå under lång tid framöver. Därför föreslås att den övergångsperiod under vilken det medges vissa undantag från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg inom dessa skolformer förlängs till utgången av juni 2028.
Dessutom föreslås att tillvägagångssättet för registerkontroll ändras så att personer som erbjuds arbete eller på annat sätt är verksamma i vissa delar av skolväsendet ska visa upp ett utdrag ur belastningsregistret i stället för att lämna ett sådant utdrag. Dagens bestämmelser om registerkontroll inför anställning, arbete eller praktik omfattar inte gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. För att ungdomar ska erbjudas en skolmiljö som är så säker och trygg som möjligt föreslår regeringen att registerkontrollen ska utvidgas till att även omfatta dessa skolformer.
