Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9.
Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever.
Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.
—Ämnesförståelse och språkutveckling går hand i hand, säger professor Maaike Hajer. Det blir extra viktigt i abstrakta ämnen i naturvetenskap som är överfyllda av svåra begrepp. Än tydligare blir det i flerspråkiga klassrum, där eleverna inte bara ska bli duktiga på svenskan utan de ska över ytterligare barriärer för att på allvar förstå det naturvetenskapliga språket och innehållet i ämnet.
Lärares syn på språkets betydelse
Nu avslutas ett omfattande VR-finansierat forskningsprojekt där språk, läsande, skrivande och kommunikation i NO-ämnena varit i fokus. Framförallt har det handlat om lärarnas uppfattning och förståelse av språkets betydelse för en fungerande användning i de naturvetenskapliga ämnena i åk 7-9 i flerspråkiga klassrum. Studien har varit tvärvetenskaplig där språkdidaktiker, språkvetare och NO-didaktiker från Malmö universitet och Göteborgs universitet varit engagerade.
Forskarna har undersökt vad som händer i olika klassrum på högstadiet i något kallat Sydskolan och Västskolan. De har observerat lektionspass, intervjuat lärare, gått igenom lektionspass och samlat in uppgifter genom ordtester. De har även prövat nya lektionsupplägg och testat en läslyftsmodul, kallad främja elevers lärande i NO1, lyssnat till lärares samtal när de prövat material från Skolverket när det gäller förståelse och språkliga perspektiv i NO-ämnena.
—Riktig spännande var när vi forskare intervenerade i en sjua, säger Pia Nygård Larsson. Vi fick till ett fruktbart samarbete med läraren som ändrade mycket på sin undervisning så att den blev mer språkutvecklande och engagerande för eleverna.
Vilka är då de viktigaste resultaten?
—Vi kan se att en stor andel lärare är självkritiska i studien, säger professor Anders Jakobsson. Lärarna ser brister i sin egen undervisning framförallt när det gäller kommunikation med eleverna och hur de använder språkliga begrepp. Samtidigt uttrycker lärarna att de vill och är motiverade att förbättra sin undervisning. Genom våra egna analyser vet vi forskare nu också var bristerna finns.
Forskarna ser att lärarna saknar praktiska tillämpningar och stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever.
—Vi är också delvis kritiska till den stora satsning/fortbildning som kallas Läslyftet, fortsätter Anders Jakobsson. Visst är det bra med ett kollegialt lärande, men många lärare kommer rusande till Läslyftspassen utan att vara riktigt förberedda för fortbildningen eller att de hunnit läsa in sig.
Expertkunskap i klassrummet saknas
—Det som saknas är en expert in i klassrummet, säger Maaike Hajer. Det behövs alltså mer av ”hands on” och coaching i själva undervisningssituationen tillsammans med ett kollegialt lärande i exempelvis Läslyftet. Det behövs experthjälp rakt in i undervisningen.
—Att få språk- och ämnesutveckling att gå hand i hand är djupgående och rör nya sätt att tänka. En del i detta är att få eleverna att ta plats och kommunicera om ämnet även om de inte förstår alla begrepp.
Kunskaperna om resultaten i forskningsprojekt kommer nu att spridas. Förutom en vetenskaplig rapport och vetenskapliga artiklar till vetenskapssamhället görs också kompetensutvecklingsinsatser till lärare på fältet.
—Det kanske allra viktigaste är dock hur framtida lärare rustas för flerspråkiga klassrum, säger Maaike Hajer. På Malmö universitets lärarutbildning har vi därför stärkt den språkliga tråden i ämneslärarutbildningen och ställt krav på språkutvecklande metoder under senare delen av utbildningen.
