Samtliga 290 kommuner och 688 övriga skolhuvudmän har begärt ut pengar inom ramen för regeringens satsning Lärarlönelyftet.
Drygt 1,4 miljarder har begärts ut vilket är en ökning med nästan 34 miljoner sedan förra omgången i höstas.
Hela listan över hur mycket kommuner, enskilda skolhuvudmän och övriga huvudmän har begärt ut finns bifogad.
– Vi ser att intresset för att få del av bidraget har ökat något jämfört med i höstas då det betalades ut för första gången. Det är glädjande, säger Andreas Spång, enhetschef på Skolverket.
Kommuner har begärt mer än fristående skolor
Samtliga kommuner i landet har begärt ut pengar i Lärarlönelyftet. Detta motsvarande nästan 1,2 miljarder kronor vilket är 95 procent av de pengar som kommunerna totalt hade kunnat begära ut.
Bland de övriga skolhuvudmännen har totalt 688 begärt ut drygt 230 miljoner kronor vilket är 90 procent av det totala beloppet som de hade kunnat begära ut.
Fakta om bidraget
Det är regeringen som bestämmer reglerna för hur bidraget ska fördelas och hur mycket pengar som avsätts till Lärarlönelyftet. Nu kommer Skolverket gå igenom skolhuvudmännens rekvisitioner och fatta beslut om dessa i juni 2017. Bidraget kan begäras ut två gånger per år. Hur stort bidrag en skolhuvudman, exempelvis en kommun eller ägare till en fristående skola, får baseras på antalet elever i skolhuvudmannens skolor.
Det är sedan skolhuvudmannen som avgör vilka lärare som ska få höjd lön med hjälp av Lärarlönelyftet. Inom en skolhuvudman ska den genomsnittliga löneökningen för lärare som är med i Lärarlönelyftet vara 2 500-3 500 kronor. Det innebär att en del lärare kan få ännu mer i löneökning och andra mindre. För läsåret 2016/2017 har Skolverket tre miljarder att fördela inom Lärarlönelyftet, varav hälften kan begäras ut på våren och hälften på hösten.
