Ett verktygs viktigaste funktion är att underlätta för dess användare.
Tyvärr tycks den funktionen förbises för skolplattformar.
Istället leder de digitala plattformarna till merjobb, högre avgifter och att skolan inte längre äger sina egna uppgifter. Det är inte ovanligt att lärare sitter kvar efter arbetstid, bara för att de ska få in alla uppgifter i och tillgodose den tekniska plattformen.
En vanlig dag används i svenska skolor flertalet olika digitala system för att hantera allt från elevernas resultat och bedömning till resursplanering, schemaläggning, och frånvarohantering. Det är gamla system som inte är byggda för att enkelt integrera med varandra, vilket leder till strul, frustration och merarbete.
En undersökning från Lärarförbundet visar att 6 av 10 lärare inte ser sin tekniska plattform som ett stöd och att de inte skulle använda plattformen om de inte var tvungna. Och nära 9 av 10 lärare behöver enligt samma undersökning föra egen dokumentation. Tidspressade lärare behöver alltså lägga tid både på dokumentation i en teknisk plattform, och dokumentera på egen hand för att på ett mer adekvat sätt fånga elevernas kunskapsutveckling.
En artikel nyligen publicerad i Skolvärlden (18 januari 2021, https://skolvarlden.se/artiklar/it-snurren-skolor-tvingas-betala-att-ta-del-av-egen-data) visar att kommuner och skolor tvingas betala dyra avgifter för att hämta data de ägde när de bytt IT-plattform. Det leder också till merjobb med dubbel dokumentation för att säkerställa att skolan fortfarande äger uppgifterna.
Brister i IT-säkerheten kan även ge förödande konsekvenser, som haveriet med Stockholms stads skolplattform, där föräldrar kommit åt andra barns uppgifter om betyg och anteckningar från utvecklingssamtal. I det haveriet fanns det också möjlighet att googla fram uppgifter om identitetsskyddade lärare.
Skolplattformar beskrivs av många användare som en del av den skit-IT som finns inom offentlig verksamhet. När de 20 år gamla systemen byggdes tog utvecklarna inte hänsyn till lärarnas behov. Ett av de viktigaste framgångsrecepten för framtidens skolplattformar är att skolorna får vara med i utvecklingen av det. Varje gång som ett nytt verktyg ska skapas eller implementeras blir det till en process, att gå över från rutiner som lärare är trygga med, till något nytt som inte upplevs lika bra. För att minska frustrationen är det viktigt att i ett tidigt skede bearbeta lärarnas synpunkter.
Det svåra är inte att bygga in ett digitalt verktyg, utan att bidra med en plattform som ger mervärde, sparar tid och inte försvårar saker. Plattformen ska vara anpassad efter lärarna, snarare än att lärarna ska behöva rätta sin undervisning och arbetssätt efter plattformen.
Plattformen behöver även utvecklas över tid. Liksom många av våra populära appar som Microsoft Teams, Google Drive och Zoom kontinuerligt anpassas och utvecklas efter användarnas önskemål, behöver även skolplattformar utvecklas för att den ska upplevas som användarvänlig.
En plattform behöver även vara anpassad efter samtidens regler och lagar, för ökad IT-säkerhet. Äldre system som har mycket och gammal information som behöver hanteras, likaväl som ny information, för att efterfölja lagar som GDPR.
Stockholms stad fick till exempel böta fyra miljoner kronor för bristande IT-säkerhet då deras plattform inte följde GDPR-regler, när integritetskänsliga personuppgifter läcktes. Plattformarna måste vara modulära, och kunna stödja dynamiska behörighetsnivåer för att leva upp till kraven, vilket flera aktörer idag inte gör.
Mycket administrativ tid som istället skulle kunna läggas på lärande går nu åt till att försöka hantera digitala verktyg. Istället för att underlätta upplever en majoritet av lärarna att det försvårar och stressar. Vi tror på en helhetslösning som samlar alla funktioner i en plattform, det sparar både tid och minskar arbetsbelastningen.
En helhetslösning leder även till att det är enklare att hantera personlig data och dess spridning, det blir även ett mer användarvänligt verktyg. Efter haveriet med Stockholms stads skolplattform är det av högsta vikt att skolor ser över sina IT-system och skolplattformar för att förhindra att obehöriga får tillgång till konfidentiell information. Men framför allt för att underlätta för lärarna, för att de ska kunna fokusera på eleverna och undervisningen, inte på administrativa uppgifter. Skolan förtjänar bättre.
Adrian Andersson, 21, grundare av Meitner
