De allvarliga nedskärningarna inom skolan tycks äntligen uppmärksammas av rikspolitiken.
Just nu förs diskussioner om hur pengar ska kunna tillföras kommunsektorn redan för innevarande år.
– Snabba åtgärder måste nu till och jag utgår från att partiledarna i morgondagens partiledardebatt tar tillfället i akt att redovisa sina förslag på hur man får stopp på den besparingsvåg som nu drabbar svensk skola. Det är inte rimligt att i ett läge med stigande arbetslöshet spara på det som bygger vårt land starkare säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
Redan i höstas uppgav tre av fyra skolchefer i Sveriges Radios enkät att kommunerna i år kommer att spara på skolan.
– Det är helt nödvändigt att genast freda skolan från nedskärningar. Men det är inte nog att dela ut mer pengar till kommunerna.
För vi vet av erfarenhet att det inte är någon garanti för att de inte skär ner på kommunernas egna kostnader för undervisning. Vad som snabbt behövs är en garanti för att nya statliga medel verkligen kommer skolorna till del. Vi föreslår en statlig skolakut, där huvudmännen kan ansöka om pengar så resurserna hamnar rätt utan att det sparas någon annanstans i systemet, säger Åsa Fahlén.
I januariavtalet finns det skrivningar som öppnar för ett förstatligande av svensk skola genom att frågan först ska utredas.
– Vi måste nu öka takten för att få till stånd ett nationellt ansvar över svensk skola. De skillnader i villkor som nu senast visades i PISA-undersökningen måste Sveriges politiker ta på största allvar. Börja med att ta över finansieringen av skolan genom ett sektorsbidrag. Det innebär att en stor börda lyfts bort från den kommunala nivån och läggs på staten, som har bättre förutsättningar att hantera såväl finansiering som resursfördelning till skolorna, avslutar Åsa Fahlén.
