Idag släpps Pep-rapporten 2019, med resultatet av en av de mest heltäckande granskningarna av barn och ungas hälsa i Sverige.
Undersökningen är unik genom att fler än 11 000 barn med deras vårdnadshavare deltagit, men även genom att den blir årligen återkommande.
I undersökningen kartläggs hur barn i åldrarna 4-17 år rör på sig, vad de äter och hur faktorer runt omkring barnen hänger samman med levnadsvanorna.
Bakom undersökningen står Generation Pep och studien genomförs med stöd av Hjärt-Lungfonden. SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har genomfört undersökningen. I arbetet med rapporten har även en rad forskare och experter deltagit i en rådgivargrupp.
– Rapporten är både ett viktigt verktyg för fortsatt forskning på området, men även för att nu kunna sätta in konkreta åtgärder. Det är dags att gå från ord till handling och för hela samhället att ta ansvar och visa ledarskap när det gäller våra barn och ungas hälsa. Deras barndom går inte i repris, säger Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep.
I rapporten framkommer att endast fyra av tio barn angett att de äter grönsaker varje dag. Precis som i tidigare studier går det också att se skillnader i hur mycket barn och unga rör sig. Det finns stora skillnader både mellan yngre och äldre barn, där tonåringar rör sig minst, och mellan könen där pojkar rör sig mer än flickor.
– Pep-rapporten 2019 bekräftar bilden från flertalet andra studier att många barn och unga i Sverige idag rör sig för lite och äter ofta för lite av det som kroppen mår bra av, och för mycket av sådant som inte främjar god hälsa. Vi kan också se att hälsan idag inte är jämlik utan att faktorer som kön, socioekonomi och ålder, spelar stor roll för barn och ungas hälsa, säger Marie Löf, forskningshuvudman för Pep-rapporten 2019.
Resultaten från rapporten bekräftar att vi står inför stora utmaningar i att nå de folkhälsopolitiska målen. För samhället innebär konsekvenserna av fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor kostnader på många miljarder årligen.
– Flera länder har antagit tydliga nationella ramverk och strategier, men sådana tydliga gemensamma riktlinjer saknas än så länge i Sverige. Nu behöver makthavare vakna upp och agera för att tillsammans vända utvecklingen, annars står vi inför katastrofala folkhälsoutmaningar i framtiden, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden.
