När elevhälsoteam och lärare utvecklar elevhälsoarbete tillsammans under ett tydligt skolledarskap blir skolans förebyggande och främjande arbete hållbart.
Det visar en ny studie där skolor som deltagit i utbildning för att höja sin kompetens intervjuats om hur de kunnat omsätta sina lärdomar i utvecklingsarbete.
Studien Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete ges ut av Specialpedagogiska skolmyndigheten och bygger på intervjuer med skolor minst ett år efter att de har deltagit i myndighetens utbildning ”Att höja skolans elevhälsokompetens”.
Utbildningen, där skolors rektorer deltar tillsammans med sina elevhälsoteam, är fokuserad på hur man utvecklar det förebyggande och främjande elevhälsoarbete som är framskrivet i skollagen.
Tidigare studier visar att under året som skolorna deltar i kursen och tiden närmast efter så förbättras skolornas arbete med elevhälsa. Men hur gick det sen? Hur ser situationen ut på skolorna efter avslutad kurs?
Hela skolans utveckling avgörande
Den här studien visar att ett sammansvetsat elevhälsoteam inte räcker. Ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete som håller över tid är beroende av att elevhälsans teamutveckling samordnas med lärares och övrig personals utveckling för att verksamheten ska kunna arbeta förebyggande och främjande på det sätt som skollagen uttrycker det. En drivande rektor är avgörande för denna samordning.
– Lärarna på de framgångsrika skolorna upplever sig som ett gemensamt team när de arbetar ihop med elevhälsoteamet. De ser de positiva effekterna av det främjande och förebyggande arbetet och upplever att det alltid finns någon att samarbeta med när det behövs. Ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete är ett gemensamt uppdrag för samtliga på skolan, där alla är delaktiga, säger Ingrid Hylander, psykolog och docent i pedagogik, anknuten till Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
Det är också en viktig faktor som gör arbetet hållbart över tid, visar intervjuerna med skolorna. Studien visar att det är först när alla som arbetar i skolan har insikten att elevhälsoarbete är en del av kärnverksamheten som man ser att det förebyggande och främjande arbetet etableras. När strukturer blir tydliga och elevhälsoarbetet en naturlig del av helheten kan arbetet fortleva även vid personalomsättning. Annars är bristande kontinuitet en riskfaktor.
– Rektors tydliga ledarskap och drivande av elevhälsoarbetet är utmärkande för de skolor som lyckats hålla liv i arbetssättet, säger Pia Skott, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, som är den andra forskaren bakom studien.
Intervjuerna visar också att bristande förståelse för elevhälsoarbetets roll från skolhuvudmannens sida kan vara den faktor som hindrar att utvecklingsarbetet blir hållbart.
