Omotiverade elever förklarar inte PISA-tappet
Hem EFTER PLUGGET Omotiverade elever förklarar inte PISA-tappet

Omotiverade elever förklarar inte PISA-tappet

Publicerat av: Redaktionen

Vad är egentligen anledningen till att svenska elever presterade så mycket sämre i PISA-mätningen 2012 än i tidigare mätningar?

En teori som flitigt framförts är att svenska elever helt enkelt ansträngde sig mindre på 2012 års PISA-prov jämfört med tidigare år. Och det stämmer i någon mån, men det förklarar ändå bara en liten del av de sjunkande resultaten. Det visar en ny rapport från Skolverket. 

I samband med PISA-proven fick eleverna fylla i hur mycket de ansträngt sig för att lösa uppgifterna. De svenska elevernas ansträngning har visserligen minskat något mellan 2003 och 2012: från 7,38 till 7,03 på den skala som använts. Men minskningen förklarar bara en liten del av resultatförsämringen: I matematik sjönk resultaten med 31 poäng, varav 4-5 poäng kan hänföras till minskad ansträngning. I läsförståelse sjönk resultaten med 31 poäng, varav cirka 5 poäng på grund av minskad ansträngning. I naturvetenskap sjönk resultaten med 21 poäng, varav cirka 5 poäng kan hänföras till minskad ansträngning.

IMG_9177– Vi kan inte se någon annan förklaring än att den kraftiga nedgången beror på sämre kunskaper och det måste vi ta på allvar. Staten, kommuner, skolor, rektorer och lärare måste fokusera på att förbättra undervisningen för eleverna. Bara så kan vi vända utvecklingen säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Av de nordiska länderna anstränger sig eleverna mest i Finland, och där får eleverna också höga resultat i PISA.

– Det är logiskt att det finns ett samband mellan elevers ansträngning och resultat. Men svenska elevers minskade ansträngning förklarar inte varför Sverige presterade i PISA-toppen 2003 för att mindre än tio år senare halka ner under OECD-genomsnittet, säger Anita Wester, undervisningsråd.

I Skolverkets rapport analyseras också elevernas svarsmönster i PISA-proven. Analysen visar att elevernas uthållighet när det gäller att besvara uppgifterna inte var sämre 2012 jämfört med 2003. Däremot lyckades färre elever svara rätt på frågorna 2012. Det tyder på att det främst är kunskapsnivån som sjunkit.

– Vi har i en annan rapport även analyserat om PISA-provens utformning kan missgynna svenska elever, men ser inga belägg för att det bidragit till de sjunkande resultaten. Proven var utformade på i stort sett samma sätt 2003 när svenska elever presterade toppresultat, säger Anita Wester.

Den internationella kunskapsmätningen PISA prövar 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. PISA leds av den internationella samarbetsorganisationen OECD. PISA har genomförts 2000, 2003, 2006, 2009 och 2012.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>