Matteappen släpper en rapport som visar att elever som ritar figurer svarar rätt i högre utsträckning
Matteappen släpper en rapport i vilken 1200 digitalt insamlade elevlösningar från en area-uppgift för åk 6 analyseras.
Analysen ger insikter om flertalet vanliga missuppfattningar hos elever, och ett statistiskt test visar att det finns ett samband mellan elevlösningar som inkluderar en geometrisk figur, och korrekt svar.
– Det känns häftigt att en data-analys av detta slag kan resultera i insikter som potentiellt alla lärare som arbetar med ett visst matematiskt område kan ha nytta av. Den digitala tillgången till elevers handskrivna lösningar är en nyckel till djup förståelse av de missuppfattningar som existerar, och vi tycker att det är mycket spännande att elever som ritat en geometrisk figur i sin lösning, i betydligt större utsträckning lyckas bättre än de som inte gjort det, säger Björn Runow från Matteappen.
Beskrivningen av det problem som i rapporten analyserats i detalj. Rätt svar på uppgiften är 16 cm2.
I Figur 1 visas det problem som i detalj har studerats i Matteappens rapport. En analys har gjorts för att hitta vanliga missuppfattningar, dels genom att titta på de mest frekvent förekommande felsvaren, dels genom att visuellt granska elevlösningar som lämnats in digitalt. Felsvarsanalysen avslöjade en del om vilka missuppfattningar som finns, men var bristfällig när det tydligt fanns två eller fler olika sätt att landa i ett och samma svar. I det fallet var det avgörande att ha möjlighet att titta på elevlösningar.
Ett exempel på detta är svaret 20, som ungefär var 10:e elev felaktigt svarat. Det visade sig att eleverna som givit detta svar huvudsakligen erhållit det på två olika sätt; antingen genom att beräkna omkretsen av figuren, eller genom att dela upp figuren i två mindre, överlappande rektanglar och lägga ihop areorna. I det sistnämnda fallet var det många elever som missade att ta hänsyn till överlappet, vilket innebar att de räknade den arean dubbelt.
– För en lärare som hjälper en elev är det självklart att två olika missuppfattningar relaterat till ett område ska behandlas på olika sätt. Genom tillgången till elevers handskrivna lösningar kan vi göra en djupdykning i ett specifikt felsvarsalternativ och ta reda på inte bara vilka olika missuppfattningar som visar sig, utan även hur fördelningen mellan dessa ser ut. Detta är inte möjligt att göra med enbart svar som grund för analysen, utan handskiftsdata ger en ny dimension i analysprocessen, säger Björn Runow som är ansvarig för forskning och pedagogiskt innehåll på Matteappen.
Problemet som studerats är från provdel C på det nationella provet i matematik som genomfördes våren 2016. Problemet var, av de provproblem med fler än 1 000 inlämnade lösningar som finns på Matteappen, det som minst andel av eleverna lyckades nå rätt svar på. Den som är intresserad av att läsa hela Matteappens rapport kan ta del av den här.
Infographic: Fem konkreta tips till lärare och elever baserade på resultat från rapporten
