För att stärka den vetenskapliga grunden i skolan har lärosäten och skolor i hela landet på försök jobbat tillsammans för att hitta långsiktiga modeller för skolutveckling.
VId Malmö universitet har tre nya nätverk med lärare och forskare arbetat med språkutveckling, svenska och matematik.
Malin Lindvall är lärare på Munkhätteskolan i Malmö. ”Att arbeta med de problem som kan uppstå i klassrummet är nyttigt inte bara för studenter på lärarutbildningen utan också för oss lärare”, säger hon.
En klass på högstadiet ska jobba med krönikor. Läraren går igenom hur olika krönikor kan se ut och olika sätt att skriva. Klassen får jobba med att läsa och analysera olika texter, både i helklass och i grupp.
Läraren är ambitiös, har gjort ett gediget planeringsarbete där de olika delarna hänger ihop och ska leda fram till att eleverna individuellt skriver en egen text. Men när det väl är dags så blir det inte som läraren har tänkt sig. Eleverna vet inte hur de ska göra och läraren förstår inte varför. Var har det gått fel?
På en annan skola ska en lärare i årskurs 8 undervisa elever i kemi. Det är den andra terminen som läraren har klassen och kontakten med eleverna är god. Under veckorna som följer går läraren tillsammans med eleverna igenom innehåll och begrepp. Det är viktigt att alla är med och har tid på sig. Det finns en naturlig dialog och lektionerna är uppskattade av eleverna. Läraren känner sig nöjd med upplägget.
När det är dags för eleverna att arbeta självständigt i tvärgrupper och sedan presentera sitt arbete, tar det stopp. De har svårt att komma igång och många blir helt passiva. Eleverna har svårt att förstå hur de ska göra trots grundlig genomgång och skriftliga anvisningar. Läraren känner sig frustrerad och besviken. Varför blir det inte som det var tänkt?
Verkliga situationer
Situationerna är hämtade ur verkligheten och är två exempel på dilemman som det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling vid Malmö universitet jobbar med inom ramen för försöksverksamheten ULF (utveckling, lärande, forskning). Syftet är att genom casemetodik fördjupa kunskapen och utveckla beprövade metoder som kan komma till användning både i skolan och på lärarutbildningen.
Malin Lindvall är en av 17 lärare från grundskola- och gymnasium som är med i nätverket.
– Jag var inte alls insatt i hur casemetodik fungerar, för mig var det något helt nytt. Nu tycker jag att det är helt rätt väg att gå. Att arbeta med de problem som kan uppstå i klassrummet är nyttigt inte bara för studenter på lärarutbildningen utan också för oss lärare, säger hon.
Försöksverksamheten ULF startade 2017 på uppdrag av regeringen. Målet är att lärare och skolledare i högre grad ska basera yrkesutövningen på forskning men också systematiskt utforska och pröva sin egen verksamhet. Ett problem som lyfts fram är att det idag finns ett glapp mellan teori och praktik som gör att utbildningsvetenskaplig forskning inte alltid kan tillämpas i skolan. Försöket med ULF pågår till och med 2021.
Öka motivationen
Malin Lindvall har jobbat på en rad skolor i Skåne. Efter sommaren började hon på Munkhätteskolan i Malmö – en F-9-skola där utmaningarna är många och där en stor del av eleverna har annat modersmål än svenska
– Vi kämpar hårt när det gäller måluppfyllelse i svenska och de andra kärnämnena. En viktig del i det arbetet handlar om att öka motivationen, att få eleverna att vilja prestera, säger hon.
Att språket är en central del av kunskapsutvecklingen inom alla ämnen är något som Eva Bringéus, adjunkt i svenska med didaktisk inriktning och ledare av nätverket också betonar. Hittills har deltagarna arbetat med att formulera praktiknära case för att senare i höst låta kollegor på skolorna samt studenter på lärarutbildningen diskutera casen och komma med feedback
– Casen handlar mycket om att stötta elever i att förstå, diskutera och analysera texter oavsett ämne. Det är jätteviktigt att de dilemman vi behandlar är autentiska och relevanta. Tanken är att casen tillsammans med forskningsbaserad kunskap ska kunna ligga till grund för modeller som lärare kan använda för att förändra sin undervisning, säger Eva Bringéus.
Varför är det viktigt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling i skolan idag?
– Det är ett demokratiproblem att elever har svårt att förstå de texter de ska arbeta med i skolan och det är också något som vi måste angripa vetenskapligt. För oss är nätverket början på ett långsiktigt arbete där vi ser möjligheter att på sikt söka forskningsmedel för att kunna gå djupare. Målet är att skapa en samverkansmodell som både vi som universitetet och lärare i skolan kan dra nytta av, säger Eva Bringéus.
Känslan av att ha hunnit skrapa på ytan och att vilja göra mer är något Eva Bringéus delar med de andra nätverksledarna vid Malmö universitet. Marie Thavenius, lektor i svenska med didaktisk inriktning, leder nätverket för svenskämnets didaktik som samlar tre lärare från universitetet och sju lärare från skolor i Lomma och Vellinge.
– Inom ramen för nätverket så observerar vi svenskundervisningen i de deltagande skolorna och de i sin tur observerar vår undervisning vid lärarutbildningen. Vi möts på en jämbördig nivå för att förstå svenskämnet. Vi har gjort en hel del observationer under våren och fortsätter nu i höst, säger Marie Thavenius som menar att svenskämnet som det sett ut traditionellt är under stort tryck.
Hoppas på fortsättning
Alla deltagare i nätverket undervisar i svenska och idén är att undersöka, och i förlängningen kunna utveckla, svenskämnet i ämneslärarutbildningen samt i årskurs 7-9 och gymnasieskolan
– Vi har en digitalisering och globalisering som gör att ett ämne som byggt på skriftspråket, böcker och alfabetiska texter i en nationell kontext håller på att förändras i grunden. Nätverket handlar om att förstå vad som händer med svenskämnet. Jag hoppas att vi kan fortsätta det samarbete som vi har byggt upp eftersom vi kan få stor nytta av det. Men det kräver längre tid, säger hon.
Det tredje nätverket vid Malmö universitet behandlar proportionella resonemang i matematik från årskurs sex till gymnasiet. Under sommaren ägnade Jöran Petersson lektor i matematikämnets didaktik och nätverksledare en hel del tid åt att analysera insamlade data. Tillsammans med en extern medförfattare, Rosie Conde, håller han nu på med tidskriftsartikel om vad analysen ger.
– Vi hoppas kunna skicka artikeln till en vetenskaplig tidskrift redan i år, säger han
Jöran Petersson menar att de försöker ligga före eftersom det är osäkert vad som händer efter att ULF-försöket tar slut
– Ska vi kunna hitta långsiktiga former för arbetet även framöver så behöver vi ha någon publikation som stöd för att hitta alternativa finansiärer.
Precis som sina nätverksledar-kollegor hoppas han på en fortsättning efter ULF
– Det finns många bra idéer och initiativ men hur går vi tillväga för att skapa långsiktigt hållbara samverkansmodeller som inte bara rinner ut i sanden? Vi har byggt upp något bra i ULFs anda men just nu väntar vi på att dimman som döljer framtiden ska lätta.
